Jag är så bra

Igår när jag satt på tunnelbanan påväg till Malin pratade jag med mamma i telefon. Vi pratade om hur snäll M är som låter mig och J bo hos henne och hur mycket värt det är. Mamma sa att hon ville ge M en trisslott som tack för hjälpen, vilket jag kan förstå. Varje gång jag brutit ihop över stambytet är det Mamma jag ringt och gnällt till ;).

Så vi bestämde att jag skulle slinka in på en kiosk och köpa en trisslott till M på vägen. Gick först in på den som ligger i anslutning till stationen. Köade i säkert 10 min, sen fick jag veta att dom inte sålde lotter. Gick vidare till ett minilivs som ligger väldigt nära M´s lägenhet. Mannen i kassan förklarade att han endast hade 1 lott kvar och höll upp lotten. När jag började rota i plånboken hittade jag endast 24 kronor, och som ni säkert vet kostar en trisslott 25 spänn. Frågade om jag kunde ta det på kortet, men då tog han inte kort vid köp under 50 kr, såklart.

Med en djup suck gick jag lottlös (lägg märket till ordvitsen) ut från kiosken med löfte om att komma tillbaka. Jag och M hade ändå bestämt att vi skulle gå och köpa godis. Väl hemma hos M förklarade jag att jag behövde gå just den affären, men M ville gå till en annan affär. Tillslut blev jag tvungen att förklara exakt varför jag behövde gå dit. M tyckte det var gulligt och snällt och gav med sig.

När vi kom tillbaka till affären sa jag till mannen att vi kommit tillbaka för den sista trissen. Och innan vi gick därifrån höll jag upp den och sa, "det här kommer bli en vinst, bara så du vet"..

Hur det gick kan ni se HÄR, ni får scrolla ner lite.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0