SKRÄCK

Det blev lite dramatik här under förmiddagen. Jag stod och förberedde lunch och E började bli lite otålig, fick därför en torkad aprikos i väntan på maten. Jag behövde springa upp på övervåningen en snabbis för att hämta lite grejer, sa då till J att han skulle hålla koll så inte E satte i halsen. Rätt var det här hör jag J säga något med ren och skär skräck i rösten, på det sättet att man direkt förstår allvaret i situationen. E hade satt aprikosen i halsen.. J fick vända honom upp och ner och skaka tills han spydde upp den.

 

Fy tusan vad dåligt jag mår.. aldrig mer en hel torkad aprikos. Har gått omkring och småbölat sedan det hände, behöver bara titta på Elton för att tårarna ska börja rinna. Min fina, fina lilla unge. Tror att detta triggade någon form av Baby blues-light som legat och pyrt sista dagarna. Känner igen känslan från när vi kom hem med E från BB också.. Ena stunden känner jag mig euforisk, fulländad och alldeles sprickfärdig av all kärlek. Sen helt plötsligt kan jag slås av en stark obehagskänsla följt av jobbiga tankar.. Rädsla för att något ska hända min fina lilla familj, att olyckan lurar runt hörnet. För man får väl inte vara såhär lycklig, eller?

 

Ljuvliga små barn.. tack för att jag får vara er mamma!

Det blir liv i bilderna när man ska försöka få en ettåring att stanna kvar i bild och samtidigt undvika att han mosar sin syster ;)

 

 

Å vilka fina bilder! Och jag känner igen den känslan - och skräcken! Bär Emma var drygt 1,5 år åt hon bröd med soppa och på något sätt så svällde brödet av vätskan och söder blev totalstopp helt hemskt!

Uscha och fy alla föräldrars störsa skräck det där!!

Röda korset brukar hålla i första hjälpen utbildningar, vi fick info om det genom BVC. Där fick vi bland annat lära oss att om ett barn sätter i halsen ska man lägga det över benet och dunka hårt mellan skulderbladen!! Jättebra utbildning och det kan vara skönt att ha den kunskapen även om jag önskar att jag aldrig behöver användnig för den!!

Ucsh vad hemskt, men vilken tur att det gick bra <3.
Vilka helt underbara bilderna ni har tagit! Syskonkärlek där.
Kramar

Fy!! Var med om samma skräck för ett tag sedan. A hade fått tag på en turkisk peppar och när jag skulle ta den utör munnen på honom så försökte han svälja den. Såklart fastnade den och vilken PANIK! Tog honom också rent instinktivt upp och ned och "skakade". Känslan i kroppen efteråt alltså. Alla tankar och insikten om hur snabbt det kan gå fel och lätt det är. Fy fan säger jag! Vidrigt!

Underbara bilder också!! Två fantastiskt vackra barn. Ni har lyckats bra ni!