Denna vecka var inte bara min första vecka borta från barnen, det var också J´s första vecka själv hemma. Dom verkar ha haft det riktigt bra, men jag trodde ingenting annat heller. Är så glad att dom inte behöver vara på förskola, det gör att jag kan koncentrera mig fullt ut på praktiken och inte tänka på hur dom har det. Samtidigt är jag glad att det bara handlar om 4 veckor, för nog saknar jag dom. Barnen verkar inte sakna mig allt för mycket dock, fast E frågar vart jag är några gånger per dag. Det är lite skönt i alla fall ;). Debbie tittar storögt och förvånat när jag kliver in genom dörren, sen när jag kommer nära sträcker hon ut armarna och ler stort ♥

 

Det är kul att kolla igenom kameran och se vad dom haft för sig, fast konstigt också att jag inte fått vara med. Som jag har förstått det har dom gjort ungefär samma saker som med mig. Några turer till lekparker, öppna förskolan och andra vardagliga bestyr.