Jag som nyfödd

Roar mig med att titta på alla bilder vi har i datorn. Hittade denna på mig som nyföding, ett foto på ett foto som jag tog när jag var hemma hos mamma och pappa för ett tag sedan.

Min näsa blev klämd på utvägen och helt sne, så dom stack in två pinnar och böjde tillbaka den. Stackars lilla nykläckta mig :p. Jag var för övrigt också lite av en otålig bebis, men kom bara 11 dagar tidigare än jag skulle.



Nu har dom varit här och gjort ett andra ctg. Bebis var lite lugnare nu och hade även en lägre puls, så allt är finnemang där. Hade inga kraftiga sammandragningar, men lite ryckigt/småkrampigt eller vad man ska säga. Inget som varken BM eller jag är oroliga över dock, lite aktivitet måste det ju få vara i en livmoder :)

Så liten! Saknar verkligen att ha en liten bebis. Skönt att det lugnar ner sig.

Jag minns tydligt när Ricky kom för att berätta att Agneta var gravid. Han tyckte det var sååå jobbigt! :D Och snacka om att det blev uppståndelse när du var född, du var ju den första bebisen i familjen på länge. Innan dess var jag yngst, och jag var 13, skulle fylla 14 det året. Alla ville gulla med dig hela tiden. Sen när du blev lite större brukade jag gå runt med dig på axlarna och sjunga "Jag vill ju va´som du..u..u" ur Djungelboken. Det tyckte du var väldigt kul. Det känns inte alls så länge sedan när man tänker på det, men nu är det snart du som gullar med din egen bebis, och jag har börjat få rynkor. Det är livets gång, hå hå, ja ja...;)

Älskar dig! <3

Men du var ju hur söt som helst

Åh det hade min lilla flicka också, stod still så länge i öppningskanalen.

Helt platt, hah <3



Håller tummarna varje dag för er!