Rast

på mitt nya hem, jobbet. Inte riktigt, men det känns lite så eftersom jag jobbade extra i Lördags. Och nu när vi flyttar runt så mycket är det ju utan tvekan här jag spenderar mest tid.

Igår drabbades jag av total koma. Jag åkte hem från jobbet och hämtade J - packade ihop lite övernattningsgrejer - åkte till affären, och under hela tiden kände jag att min högsta önskan var att lägga mig och sova. Efter affären satt vi oss på bussen till M. Fick blodsockerfall och mådde jättedåligt.

När jag får blodsocker fall på riktigt (det händer sällan nu för tiden), så känns det ungefär som när man håller på att bli sövd. Den känslan som infinner sig precis innan man somnar, att tappa kontrollen över kroppen och vaggas in i ett slags töcken. Jag har bara upplevt det en gång och då fick jag även lugnande innan. Men det känns som man ska tappa all kontroll och inte riktigt är med i huvudet, plus illamående. Det är nog bästa sättet att beskriva mina "blodsockerfall".

Som tur var hade jag ju J där som räddade mig med en banan. Och det som är så sjukt är att 1 min efter första tuggan landat i magen känns allt nästan som vanligt igen, bara det att tröttheten blir värre. Väl hemma hos M mådde jag i alla fall prima. Vi lagade omelett och såg på TV hela kvällen, jättemysigt :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0