Här sitter jag med min envisa bebis i magen. Hoppet börjar sina igen, tydligen ska allt upplevas innan det verkligen är dags. En vattenavgång skulle sitta fint, eller åtminstone lite halvregelbundna värkar. Men det enda jag känner är den dova lilla mensvärken jag haft hela dagen, som knappt kan kallas värk ens. Tråk, tråk, tråk. Hoppas på natten istället, jag vill inte att imorgon bara ska bli en vanlig dag där J åker till jobbet och jag sitter här själv. Tack för att ni håller tummarna!!



Efterkonstruktion

Kände att det blev lite väl deprimerande inlägget, speciellt med den kassa bilden. Så jag blir tvungen att göra ett litet tillägg ;) Även om jag såklart skulle föredra att allt var i full gång nu så känner jag mig inte alls speciellt deppig egentligen. Allt pekar ju på att det snart är dags, även om det nu tar ett par dagar.. och det är faktiskt helt ok :) Godnatt hörni!

Även om det säkert är på gång inom en snar framtid verkar jag då inte vara i något aktivt förlossningsarbete än. Har visserligen lite sammandragningar och fortfarande lite rosa på papperet när jag torkar mig, men det går liksom inte framåt i den takt jag skulle önska. Någon septemberbebis blir det troligtvis inte. Däremot kanske blir J som får rätt, han har gissat på den 2/10.

Annars har vi inte gjort så väldigt mycket idag. J var iväg och lämnade in bilen på tvätt, sen har vi varit och handlat lite. Jag fortsätter köra med taktiken aktiv vila :)

Ja ni, nu kan det inte vara långt kvar.. (varning för detaljer)

När jag satt och skrev det förra inlägget började jag känna av lite magknip, som att jag behövde göra nummer 2. Skrev klart och gick på toaletten, där blev jag sittandes ett tag utan att "prestera". Kändes verkligen som att jag var jättenödig så jag fattade ingenting. Tillslut gav jag upp, torkar mig och noterar en liten blödning. Inser att det måste vara en så kallad teckenblödning, ropar på J som studsar upp ur sängen för att komma och titta. Hade det inte varit för att vi skulle till MVC hade jag nog ringt förlossningen för att rådgöra, men nu kände jag inte att det behövdes eftersom det inte var förskt blod utan lite mer rosafärgat. Först hade jag intensivt ont i kanske 10 minuter, sen har det mer övergått till sammandragningar med mensvärkkänsla som kommer och går.

Vi har varit hos BM också och hon trodde också att det var på G, det gick inte ens att mäta magen ordentligt för att jag hade så mycket sammandragningar. Hon sa att så länge det bara kommer lite rosa blod är det ingen fara, men kommer det mer än en tesked färskt blod skulle jag ringa och rådgöra med förlossningen. Annars är det bara att vänta på att det drar igång på allvar, men det kan nog ta sin lilla tid. Känns i alla fall kul att det är nära :). Och just det, en annan konstig grej är att jag faktiskt spydde igår kväll. Helt plötsligt blev jag jätteillamående och helt kallsvettig, trodde jag ätit något dåligt. Sen gick det bara över.

På väg till MVC tidigare, så glad blir man när man förmodligen snart kommer träffa sin bebis :)

30/9 hade vi som beräknat förlossningsdatum hela första halvan av graviditeten, sen blev vi framflyttade på rutinultraljudet. Men eftersom jag alltid haft råkoll på kroppen vet jag att 30/9 stämmer bättre än 3/10, om jag inte är jungfru Maria dvs.

Jag skrev nog aldrig det men vi fick en ny tid på MVC till idag. Jag tror BM klämt in oss på lunchen så jag vågar inte be om en hinnsvepning den här gången :P. Det viktigaste är att få veta att allt är bra med bebis, även om jag faktiskt känner att h*n är hur pigg som helst. SF-måttet ska bli intressant eftersom flera reagerat på att min mage blivit så stor den senaste tiden, själv har vi nog blivit lite hemmablinda :). Det kanske blir en liten 5-kilos ändå..

Tänk vad stor du blivit sedan den här bilden lilla bebis ♥




Nu ska jag se till att få i mig lite riktigt frukost. Satte mig och snaskade lite djungelvrål det första jag gjorde när jag kom upp, inte bra. Speciellt inte när man har hembakt bröd som väntar. Skulle vara trevligt att vänta in J bara, han ligger och sussar fortfarande. Jag hade missuppfattat hans arbetstid igår, han kom hem runt 00, jag trodde han skulle komma innan 21. Gillar inte att han jobbar sådana mastodontpass nu när det är så nära, skulle det starta vill jag att han ska vara i bra skick. Men enligt honom själv var det ingen fara, så jag får lita på det :)

Egentligen är bakning inte alls min grej, det blir oftast inte alls bra. Speciellt inte när det gäller att baka med deg som man måste hitta rätt konsistens på. Det går lite bättre med smet, där är det bara att blanda ihop allt och grädda. Därför var dessa limpor perfekt för mig, hitta dom hos Kryddburken. Det var bara att blanda ihop alla ingredienser och stoppa in i ugnen, ingen jäsning eller något. Saftiga och goda blev dom också :).

Det fick bli dagens middag tillsammans med lite färdig gulashsoppa från Kelda, den var helt ok. Egentligen ville jag ha deras Toskanska tomatsoppa, men den var slut på affären. Jag brukar inte gilla färdigmat så mycket men den soppan är verkligen supergod.




Jag är väldigt nöjd med den här dagen över lag måste jag säga, trots att J jobbat 14-timmarspass och varit borta hela dagen. Först softade jag lite på förmiddagen och planerade vad jag skulle baka, sen en trevlig fika med Anja på det. Lite tvätt har jag också hunnit med, samt en avskrubbning av toaletten. Bakningen var ju inte speciellt ansträngande men ändå en syssla så god som någon. En riktigt bra dag, och snart kommer J hem från jobbet vilket bara gör allt ännu bättre :)

Lika bra att dokumentera magen, nu vet man ju aldrig vilken bild som kan bli den sista :). Den ändrar form hela tiden tycker jag. Vissa dagar är den mer rund och jämn, ibland är den bara allmänt bucklig, och andra dagar (som idag) är den nästan lite fyrkantig.




Lägger upp förra veckans igen så är det lättare att se eventuella skillnader, den var mer rund i alla fall...

När jag var nere och handlade till mitt brödbak så träffade jag på Anja i kassan, min gamla klasskompis som jag fikade med här om veckan om ni minns det. Det är ju så himla sjukt, vi har bott i samma stad i flera år, och i princip samma område senaste halvåret utan att träffa på varandra. Sen bestämmer vi att vi ska ses, och efter det springer vi på varandra på affären.. hur lustigt är inte det? :). Jag bjöd upp henne till lägenheten på en kopp kaffe, så vi har suttit här och snackat i flera timmar. Jättetrevligt, och kul när det blir så spontant också!

På vissa punkter är jag en riktig vanemänniska. Just frukost är en sådan sak, jag behöver liksom ingen variation. Vet inte hur länge jag ätit exakt den här frukosten nu, falu rågrut med ost, smör och en kopp kaffe. Det är så bra med hårt bröd för det blir ju aldrig dåligt. Mjukt bröd blir gammalt och trist innan vi hunnit äta upp det. J är tvärt om, han vill verkligen ha variation. Oftast väljer han bort frukost helt och hållet istället för att äta mitt tråkiga hårdbröd, plus att han prioriterar att sova lite extra istället för att hinna med det. Det är därför vi ofta åker och köper lyxfrukost när han är ledig, ännu en härlig kompromiss ;)



Jag får så mycket fina och omtänksamma råd av alla erfarna föderskor där ute, och det tackar jag verkligen för. Åsikterna är spridda..Ungefär hälften säger att man ska ta det lugnt innan förlossningen, medan andra hälften säger att man ska vara aktiv. Så summan måste ju det som jag var inne på igår, att man helt enkelt får känna efter. Man kanske inte ska vara ute på långpromenader var eviga dag, men jag tror inte att det är fel att aktivera sig med saker. I mitt fall är det tydligt att jag inte bara kan ligga på soffan och vänta, då blir jag alldeles stressad inombords vilket inte heller är bra. Det är skillnad på att hålla sig sysselsatt och att överanstränga sig.

Igår var jag ju ute och gick en rejäl promenad, vilket var skönt. Men jag känner det i fogarna nu så det får bli lite mer stillsamt idag. Fia bakade dagen då hennes förlossning drog igång, så det tänkte jag ha som dagens projekt :). Hon bakade bullar, men jag tänkte göra matbröd istället. Då slipper vi handla lyxfrukost imorgon då J är ledig! Sen vet jag hur det blir när jag bakar bullar, hinner äta flera innan dom ens kommit i ugnen och sen är det magknip som gäller tills bullarna är uppätna, tyvärr :P.

Avslutar med att citera mamma som jag precis pratade med: "Om du ska baka.. försök få båda bullarna färdiggräddade samtidigt". (hon syftade på den bulle jag har haft i ugnen i 9 månader;). Symbolik, det gillar jag!

Jag har alltid varit emot att ha tv i sovrummet. I ett sovrum ska man sova, eller på sin höjd läsa en bok. Vår förra lägenhet var en 1:a, där kunde vi vrida tv´n och på så sätt välja om vi ville kolla i soffan eller i sängen. Det hade absolut sin charm, men jag längtade verkligen efter ett sovrum när vi bodde där.

I den här lägenheten har vi ingen tv i sovrummet, jag har tvärvägrat trots att J lirkat och tjatat om att få sätta upp en liten plattis. Men nu i helgen var han iväg och köpte en liten miniprojektor, det är tydligen bra att ha ibland i vissa konstprojekt. Hittills har den dock bara använts till en sak, nämligen att agera tv i sovrummet. Vi gör oss klara för sängen, kryper ner och sätter sedan på ett avsnitt av True Blood, vår nya passion. Det är så underbart myspysigt att man har lust att gå och lägga sig redan kl 20. Så nu sitter jag och väntar på att J ska komma hem så vi kan gå och lägga oss någon gång ;)

Så här ser den lilla manicken ut, ungefär lika stor som en mobil. Vi har fäst den på stativet till kameran och använder det.

Har precis varit ute på en promenad. Ser ni vilken fin tröja jag har på mig? Här har jag gått i över en månad och varje dag haft problem att hitta något att ta på mig, sen visar det sig att det hela tiden funnits en garderob full med snygga, sportiga, gravidvänliga kläder, precis bredvid min egen garderob.. Tänk vad bra!!



Bestämde mig för en sak när jag var ute, jag kommer sluta ta det lugnt nu. Det spelar ingen roll att förlossningen bara startar när man är utvilad och avstressad, jag blir knäpp av att bara sitta på röven och vänta. Jag bryr mig inte om det kommer ta längre tid, det är ju bara när jag tar det lugnt som jag blir besatt av att föda och inte kan tänka på något annat. Nu när jag varit ute och rört mig har jag en helt annan ro i kroppen, känner mig tillfredsställd och GLAD. Och det är faktiskt det viktigaste. Överanstänger jag mig är jag säker på att kroppen kommer att säga till, och då kommer jag vilja ligga och ta det lugnt.

Hittade det här nedsparat på skrivbordet, så sött och typiskt J. Han kommer bli en riktig pysselpappa ;)







Jag ringde MVC igen och fick veta att det var i måndags jag hade tid, så himla klantigt av mig att missa det. Även fast det är mitt eget fel blir jag lite irriterad över att dom inte hört av sig. Är dom inte intresserade av hur jag mår och varför jag inte kommit? Det fanns ingen ledig tid på hela veckan heller, så hon jag pratade med skulle be min BM ringa upp när hon kom in. Hon sa att det är viktigt att jag får komma så snart som möjligt eftersom jag är så långt gången och att man ska ha täta kontroller på slutet. Hoppas hon ringer snart..

Jag trodde ju att jag hade löst gåtan igår, men det hände inget inatt heller. Trots att jag hade rejäla förvärkar igår kväll, stod lutad mot byrån och bara vaggade. Det konstiga är att jag inte behövt gå upp och kissa en enda gång på hela natten?!?! Vad betyder det? Igår natt var jag bara upp två gånger och tyckte att det var lite :P. Bebis har kanske hoppat ur fixeringen igen och lagt sig i säte.. bångstyriga unge ;). Som tur var har jag tid på MVC idag, sitter och väntar på att dom ska ringa tillbaka till mig eftersom jag glömt bort vilken tid. Jag fick en lapp sist men den har jag tappat bort, trodde ju inte att jag skulle behöva den..

Jag tänker i alla fall be BM kolla status där nere och ev be om en hinnsvepning. Är dock tveksam på om hon kommer nappa på idén. Känns som att hon skulle kunna luta sig mot någon slags policy och vägra för att jag inte passerat BF, trots att det bara handlar om ett par dagar. Vi får se, vet inte om jag kommer våga fråga heller. Känner mig lite dum som är så otålig, men det tar på krafterna att gå runt med dom här förvärkarna och få upp hoppet.

Fakta om hinnsvepning:
Utförs av barnmorska eller läkare. Han eller hon gör en inre undersökning på dig och ”sveper” samtidigt med fingret runt livmoderhalsen (cervix). Syftet är att lossa hinnsäcken barnet ligger i från livmoderhalsen. Detta stimulerar frisättningen av prostaglandiner, ett slags hormoner som sätter igång förlossningen.

Genom att svepa hinnor ökar sannolikheten för att förlossningen startar inom 48 timmar. Chansen att det ska fungera ökar om livmoderhalsen redan börjat mjukna och förbereda sig för förlossningen. Det ökar inte risken för infektion vare sig för dig eller för ditt barn.

Det kan dock kännas lite obehagligt eftersom livmoderhalsen ofta är svår att nå innan förlossningen startat, och du kan få lite småblödningar och oregelbundna värkar direkt efteråt.
se.babycenter.com

Sabina hade fått ett "gravidnyhetsbrev" idag som sa att det var dags att börja ladda med kolhydrater, så vi gick och handlade varsin godbit på ett fik och tog med hem. Jag valde prinsesstårta och hon tog morotskaka. Sen kom J hem från jobbet och började prata om hur snasksugen han var. Så när jag sa att jag skulle gå till affären bad han mig köpa Ben&Jerry's till honom. Tror ni jag kunde låta bli den eller? Det blev rena gottisdagen med andra ord :)

Det lustiga var att när vi satt här och åt började jag få sammandragningar igen, onda som inatt. Kan det vara så att jag äntligen knäckt koden? Har jag helt enkelt käkat för lite onyttigheter? Jag har ju varit mer sugen på godis den senaste veckan, tidigare har det mer handlat om riktig, rejäl mat. Bebis kanske behöver lite mer socker och fett för att lägga på sig det sista hullet? Får hoppas att det är så, då borde jag snart vara i mål!

Jag lade upp ett inlägg via nya Iphone-appen för nästan en timme sedan. Ingenting har kommit än? Jag skrev inlägget och lade till en bild, sen tryckte jag på publicera och då stängde appen liksom ner sig. Fattar inte om den ska göra det eller om det blev något fel.. någon som vet? Nu kommer det säkert att läggas upp typ imorgon eller något så det blir helt osammanhängande, som det kan bli ibland med mms-inläggen. Gillas inte.

Kan i alla fall berätta att jag haft besök av Sabina från mammagruppen. Jättetrevligt har vi haft och det höjde mitt humör väldigt mycket! Vi spekulerade lite i om det är vi som kommer behöva dra upp statistiken nu när alla andra mammorna verkar ha fött.. Om vi kommer att bli tvungna att gå 2 veckor över tiden för att kompensera liksom? ;). Sabina har BF 2/10, dvs dagen före mig. Vore lite kul om vi hamnade på BB tillsammans :)

Höll nästan på att glömma, eller kanske förtränga? ;). Trodde ju att jag skulle slippa lägga upp det här veckoinlägget, men nix. Nu vet jag ju i alla fall att det är det sista, tror inte att det finns fler att lägga upp nämligen. Är det bebis eller min kropp som inte förstår att det är dags nu? Till och med pappa J börjar bli lite otålig. När jag ringder honom på jobbet så svarar han numera alltid, hur upptagen han än är. Så jag brukar alltid börja med att säga "det är inge viktigt", då suckar han besviket och säger "ok". Det hade varit så skönt att få ringa det där samtalet och be honom komma hem för att det är dags.

Vecka 40

Du är i vecka 40.
Du har gått 39 fulla veckor och 0 fulla dagar (v39+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 3 okt 2011
Du har 6 dagar kvar till beräknad förlossning.

Kroppen: Förlossningstidpunkten är nådd och värkarna kan nu förväntas att börja. Det är vanligt att man som förstagångsföderska går över 40 veckor, man anses inte vara överburen förrän efter vecka 42. Skulle det dröja längre övervakas fostret noga och man blir ofta igångsatt. Exakt vad som gör att förlossningen startar vet man inte. Det är troligen barnet som sätter i gång den. Många funderar över om det är möjligt att sätta i gång förlossningen själv genom att springa i trappor eller äta speciell mat. Det finns dock inget sätt att själv tvinga i gång förlossningen, utan barnet kommer när det är klart. Förlossningen sätts bara i gång på sjukhuset om det finns någon medicinsk anledning, till exempel att du har högt blodtryck. Trycket från barnets huvud mot livmoderhalsen kan påskynda förlossningsstarten. Trycket gör att det utsöndras oxytocin, ett hormon som signalerar till livmodern att den ska dra ihop sig. När livmodern drar ihop sig allt oftare och starkare, trycks barnets huvud ännu mer ner mot livmoderhalsen. Den ger efter så småningom och börjar öppna sig.
Det kan hända att trycket blir så stort att fosterhinnan riskerar att spricka, vilket gör att fostervatten börjar rinna ut. Kontakta då alltid förlossningsavdelningen för vidare information och omhändertagande. Om man mår bra och inte fått värkar än kan man få åka hem igen.

Barnet: Fostervatten byts ut var tredje timma och produceras på nytt ända tills barnet är fött. Om det däremot finns mekonium i vattnet kan det vara en signal om att barnet är stressat eller inte mår bra och då får man stanna kvar för att kunna övervaka barnet.
Barnet är redo att möta omvärlden, 92 procent av alla barn föds mellan vecka 38-42.

 

Blev inget bloggande igår, kvällen fortlöpte i samma anda som dagen. Sen gick vi och lade oss väldigt tidigt för en gångs skull :). Vaknade faktiskt med förvärkar inatt igen, vid 4 tiden. Höll på i någon timme, sen somnade jag och vaknade värklös nu vid 8. Nu har jag haft lite sammandragningar, men väldigt svaga. Jag lyckades med att inte få upp hoppet den här gången i alla fall, det känns skönt. Så jobbigt att bli besviken.

Idag ska jag eventuellt träffa en av tjejerna från mammagruppen. Säger "eventuellt" eftersom all planering görs med viss reservation när man är höggravid, och är det då två stycken det handlar om kan man aldrig veta vad som händer. Vi har varit 6 tjejer som hållit kontakten via mail, 4 av oss har lyckats få ihop en träff tidigare. Nu var meningen att alla som kunde skulle ses och ta en fika här i centrum, men det verkar som att alla fött/föder förutom jag och Sabina. Så vi får ses själva och försöka muntra upp varandra lite :)

Så här har det sett ut större delen av dagen. Vet inte om det är smart eller osmart att bara ta det lugnt, blir väldigt rastlös och totalt oinspirerad. J slutade vid 15 som tur var. Vid det laget hade jag tröttnat på mitt eget sällskap för länge sedan, det bara kröp i kroppen. Nu har vi ätit och snackat lite så det känns en aning bättre. Men egentligen skulle jag behöva ut på en rask långpromenad känns det som, men då vet jag ju att jag kommer få foglossning. Ja, ni hör ju på vilken nivå det är idag. Lika bra att sätta punkt. :P

Ja, idag är det bara 1 vecka kvar till beräknad förlossning, vilket motsvarar exakt 97,5% av graviditeten. Dagen jag från början gissade att jag skulle föda på. Det lutar inte riktigt åt det :P. Börjar nästan tro att jag kommer få gå över tiden trots allt, vem kunde tro det? Efter månader av beordrad vila pga riskerande förtidsbörd med behandling på sjukhus. Klart jag är tacksam över att sitta här nu, men det börjar bli tråkigt. Jag trodde ju att det skulle dra igång så fort jag fick börja röra på mig som vanligt, men nej. Undra när det är dags egentligen? jag vill veta!!!!

Jag gör ingenting idag, tänker inte gå utanför dörren. Det är vila som gäller nu!

Bilderna är från igår ikväll och gör mig lite nostalgisk. Dom påminner mig om när jag sov över hos Jörgen för första gången för ca 8-9 år sedan. Mycket har ju hänt sedan dess så det känns verkligen som ett helt annat liv när jag tänker tillbaka..

Det hela började dagen innan. Det skulle hållas en tillställning hemma hos min vän Maja vars föräldrar skulle bort. Inofficiellt en fest, officiellt en "tjejkväll". Jag hade fått tillåtelse att sova över. En trevlig kväll var det och det var faktiskt ingen som misskötte sig nämnvärt, tror jag personligen drack 4st 3,5:or eller något sådant. Men det bästa av allt var ju såklart att J var där. Jag hade varit kär i honom i vad som på den tiden kändes som en evighet, och bara väntat på att han skulle bli tillgänglig. Så när J framåt natten tackade för sig och förklarade att han skulle dra sig hemåt blev jag väldigt besviken och försökte övertala honom att stanna kvar. Det hade han inte några planer på, men jag var mer än välkommen att följa med honom hem. Efter den eviga väntan jag upplevt var det inget svårt beslut, jag röck tag i Maja, förklarade situationen och utarbetade snabbt en plan. Om mamma eller pappa ringde och frågade efter mig på morgonen skulle Maja säga att jag precis åkt dit (hem till J alltså).. Haha, inte lite genomskinligt..(sorry mamma och pappa;).

Hur som helst, på morgonen blev jag erbjuden just en banan med choklasås till frukost, som jag tackade nej till. J där emot glufsade glatt i sig ett par stycken. Ytterst udda tyckte jag, och hade jag inte insett innan att han var "one of a kind", så gjorde jag det nog då. Så gick det till och på den vägen är det.

För övrigt så blev jag och Maja genomskådade av båda våras föräldrar. Mamma ringde såklart hem till Maja och frågade efter mig på morgonen. Och när Majas föräldrar kom tillbaka hem lyckades hennes pappa hitta en kvarglömd ölburk under soffan, trots en grundlig städning. Vad gjorde Maja då? Hon fick en blackout och skyllde allt på just J av alla människor, haha ;). Man är ju så otroligt klyftig som tonåring..

Känner att jag inte riktigt vill att den här helgen ska ta slut. Eller det får den göra om den vill, men jag önskar att J hade fått vara ledig lite längre. Jag har egentligen ingenting planerat till veckan, och vill inte rikitgt ha det heller. Annat än att föda då. På Onsdag har vi tid på MVC, och det har jag verkligen inte lust med. Sist vi var där gjorde jag trevligt men bestämt klart för BM att vi inte skulle ses mer, hon skrattade bara och trodde uppenbarligen inte på mig. Jag vill inte att hon ska få rätt :P.

J´s proffsiga soppa vi åt tidigare. Specialnudlar från Asianmarket och allt, ser lite ut som larver tycker jag, men dom är faktiskt grymt goda. Den runda grejen är ägg som han knäckt ner i själva soppan.


Nudelsoppa med smak av stjärnanis och kanel

1 liter hönsbuljong
2 stjärnanis
1 kanelstång
2 ägg
2 portionspaket valfria nudlar
4-5 bok choy blad eller savoykål
1 näve sockerärtor
2 tunt skivade salladslökar
3-4 msk Japans soya
1 tsk vitlökspulver

Koka upp buljongen i en kastrull. Tillsätt stjärnanis och kanel, låt sedan sjuda i ca 5-10 min. Knäck äggen ett och ett i en skål och häll sedan försiktigt ner dom i soppan, koka i 2 min tills dom stelnat men fortfarade är lösa inuti. Tillsätt sedan nudlarna och salladen och rör om försiktigt så inte äggen går sönder. Om dom verkar för rinniga är det bara att koka lite längre. Dra sedan av värmen och tillsätt soya, vitlökspulver och vårlök. Smaka av och tillsätt mer soya om det behövs. Dela upp i två skålar och ät direkt :)

Testat och klart av julgrisen Majken! Nu har bebis inga ursäkter att stanna kvar i magen längre, i alla fall inga som vi kan påverka :)

Som ni ser får det precis plats på vår lilla tvättmaskin, att spela på marginalerna har blivit vår grej här hemma ;). Tur att vi har så litet badrum att vi kommer kunna nå handfatet utan att släppa taget om bebis. För på den lilla ytan kan man ju inte släppa blicken en endaste sekund.



Det har varit en riktig slöarsöndag här. J har varit till affären en snabbis, men jag har inte varit utanför dörren. Vet inte vart dagen tagit vägen riktigt. Nu står J i alla fall och lagar lite mumsig asiatisk nudelsoppa till oss, ska bli riktigt gott.

Dags att magen fåt ta lite plats här igen, eller rätt ordentligt med plats behöver den nu :). Jag såg faktiskt i listan att jag i maj gissade på att bebis kommer att komma imorgon, hade glömt bort det. Kan ju alltid hoppas att jag får rätt, fast nu tror jag nog mer på en liten tjej om jag ska vara ärlig.

Originallistan från i maj:
Mamma Agneta: 23/9, Flicka
Anders: 23/9, Flicka
Mormor Ingrid: 23/9, Pojke
Camilla (Jag): 26/09, Pojke
Elin H: 30/9, Pojke
Annika H: 30/9, Flicka
Jörgen (J): 2/10, Pojke
Pappa Ricky: 4/10, Pojke
Farmor Kerstin: 4/10, Pojke
Micke H: 4/10, Pojke
Gunnar B: 6/10, Flicka

Den senare versionen:
Ulrika: 13-14/9 mellan 22.00-03.00.
Alice: 15/9, Pojke
Emelie- Mamma i Oktober ♥: 15/9, Pojke
Malin: 18/9, Flicka
Lisa Brändström: 19/09 02.00-04.00, Flicka
Sophy - Mamma till Ozzy. 19/9, Pojke
Jane: 19/9, Flicka
Rebecca - väntar bebis i november!: 20/9, Flicka
My heavenly life - johanna 21/9, Pojke
Maria T - BF 6 oktober 21/9, Pojke
Mamma Åsa: 23/9, Flicka
Åsa H: 25/0, Flicka
Fia- mamma till Edison 26/9, Flicka
Hanna - imm0rtelle: 27/9, Pojke
Micke L: 30/9, Flicka
Alexandra - mamma till Märta: 1/10, Pojke
Köttmannen (Daniel): 1/10, Flicka
Jessica ♥ Mamma till Alicia ♥: 4/10, Flicka
Maja N: 5/10, Flicka

Tiden går ju egentligen sjukt snabbt, för snabbt ibland. För ett år sedan var vi i Edinburgh, och det känns faktiskt som igår. Om lika långt tid kommer vi ha en ettåring, det är sjukt. Ge mig vilket ämne som helst och jag kan relatera det till min bebis, haha :).

Jag och J satt och pratade om just Edinburghresan igår, ressugna som vi är. Det fick mig verkligen att tänka till om hur man uppfattar det som varit. Jag minns det som en så himla bra resa, kort men väldigt intensiv och bara allmänt härlig. J höll med om att det var en bra resa, sen sa han "Men kommer du ihåg vad vi gjorde egentligen..? Första dagen blev vi ju dyngsura om fötterna för att det spöregnade, sen gick vi ju mest omkring och letade efter nya skor". Jag minns det ju när han säger det, men det är verkligen inte det första jag tänker på. Här kan jag också dra en bebisparallell, för det är ju precis så det kommer vara när jag tänker tillbaka på graviditeten. Formodligen kommer jag knappt minnas att det varit jobbigt alls, fast det är så mycket som varit riktigt jobbigt. Är det inte skönt att hjärnan fungerar så?

För att återgå till ämnet och avrunda så minns jag mest att vi fick vara tillsammans, ha det trevligt och se lite nya saker. Kul hade vi, speciellt när vi lekte med Björnfittan.

Det fick bli en liten välbehövlig tupplur för mig här på eftermiddagen. Läste två sidor i min bok, sen slockanade jag. Trodde nästan att jag bara skulle bli tröttare, men det gick faktiskt bra. Nu har svennat oss med tacos och är mätta och nöjda.

När vi inte har något vettigt för oss här hemma brukar jag ibland roa mig med att sitta och läsa i olika trådar i forumet på familjeliv, eller "flashback för vuxna", som J kallar det. När jag hittar något riktigt vrickat (vilket inte är så svårt) brukar jag ha högläsning för J, sen diskuterar vi ämnet och förfasar oss över hur mycket knäppisar det finns.


Jag om min sambo har precis fått barn. Hon ligger kvar på BB fortfarande I dag när jag var dit undra jag hur lång tid hon skulle behöva stanna kvar egentligen? Jag skulle vilja åka till jobbet i morgon och då kan inte dottern vara på dagis så jag måste vara kvar hemma med henne tills sambon kommer hem och kan ta över. Dessutom är det planerat sen länge att vi skall ut en sväng efter jobbet imorgon men jag kommer hem i tid så de behöver inte va ensamma så länge. Jag har dessutom redan betalat för grejen vi skall göra.

Nu råkade vara så att någon tant på BB hörde när jag förklarade detta för sambon. Då börjar hon skälla på mig och ha sig och förklarar att de inte släpper hem sambon innan nästa vecka. Kom igen, har hon verkligen rätt att lägga sig i? Det var tänkt att hon skulle få åka hem under helgen men nu har hon helt plötsligt rått sambon att stanna kvar. Hon lyssnar på vad tanten säger men innan ville hon bara komma hem.  Tanten rådde henne ju bara till det för att hon tyckte jag var okänslig?! Allt fungerar ju med amningen och sånt, hemma kommer ju min dotter va en hjälpande hand också det är ju smidigast om hon kommer hem under helgen också.

Funderar att höra med någon över henne som kan förklara för sambon att hon visst kan åka hem som vi tänkt och att bara tanten skall bestämma för att va duktig

 

Man tror ju nästan inte på det.. är det ett skämt för att provocera? Eller har han fått någon slags pappablues/psykos? Empatistörning? Helt obegripligt hur en sån människa lyckats hitta en partner och bildat familj, när det finns så många fina människor där ute som bara går och väntar på att hitta kärlek.

Vi kände för att göra mer än att bara häcka hemma idag så det blev en tur in till stan. Egentligen hade vi inget speciellt mål med trippen så vi drönade mest runt och kollade i lite affärer. Det blev lite tungt efter ett tag ärligt talat, mitt huvud ville så mycket mer än kroppen. I början gick det bra, men på slutet släpade jag mig verkligen fram i snigelfart, hehe. Men det känns skönt att vi kom ut lite, nu är man liksom nöjd med att mysa i soffan hela kvällen. Skulle nog faktiskt kunna lägga mig och ta en liten tupplur nu!

Kameran släpade vi på hela vägen också. Sen var vi inte riktigt på några snygga platser så det blev inte av att ta några bilder. J tog ett par på pendeln på hemvägen för sakens skull.. :)

Det är viktigt med helgfrukost, speciellt om man bara är ledig varannan helg som J är. Idag blev det fattiga riddare med färsk frukt, riktigt gott!



Natten har varit extremt lugn och alla känningar jag hade igår är som bortblåsta. Känns nästan som att igår inte hänt över huvud taget, skulle lika väl kunna vara något jag drömt inatt. Märkligt och snopet att allt bara kan vända på det där sättet. Det verkar som att många som går över tiden ändå tycker att det är helt ok, när BF väl kommer vet man att det som mest är runt 2 veckor kvar, och det känns ändå ganska överkomligt. En liten tröst :)

Jag vet att jag inte har värdens bästa tålamod, men det mesta av den extrema otåligheten tror jag faktiskt bottnar i rädsla. Att jag inte riktigt vågar lita på att vi faktiskt ska få en bebis innan vi väl har den lilla i våra armar. Därför vill jag bara att den här väntan ska vara över någon gång. Men det känns faktiskt helt ok idag ändå. Nu ska jag släppa den där besattheten och bara njuta av helgen med J.

Det går inte framåt det här, snarare bakåt. Det var så pass intensivt och regelbundet ett tag att jag faktiskt fick upp hoppet rejält, men sen klingade det av igen. Nu har jag någon harmlös sammandragning då och då bara, den ilande smärtan i ryggen är helt borta. Jag var hur avslappnad som helst tills jag insåg att det började avta, då kunde jag inte låta bli att stressa upp mig. Så nu känner jag mig helt slut, vill typ gå i ide tills allt är över.

Andlig som jag är inser jag vad detta beror på. Vi lever för att lära, och jag behöver lära mig tålamod. Det är mitt eget fel och nu är det bara att bita i det sura äpplet och försöka lära mig läxan, trots att jag är grymt frestad att göra ännu en kopp hallonbladste :P

En trött Camilla..


Vi har i alla fall haft besök av fina Malin som kom och muntrade upp mig med en stor påse naturgodis, tur det så fick jag bli lite distraherad. Sen gjorde J middag så jag fick lite riktig mat i magen också, skönt att bli lite omhändertagen när allt känns lite smått hopplöst. Sist men inte minst har jag roat mig med att läsa kommentarerna om hur det börjat för er, sjukt att det kan vara så otroligt olika. Ingen förlossning är den andra lik, det har man ju fått inse :)

Vet fortfarande varken ut eller in. Har onda sammandragningar som kommer med jämna mellanrum, men det gör inte tillräckligt ont för att jag ska känna det som att det är något på gång på riktigt. Så nu avvaktar vi bara och försöker fördriva tiden :). Det är kul att ni mammor där ute kommer med råd och berättar hur det var för er, det uppskattas!!

Nu börjar det dra ihop sig om det ska bli någon bebis idag. Har käkat lite ananas, druckit hallonbladste och några andra knep. Jag kan vara vääldigt målmedveten när det vill sig, och just nu känner jag mig driven :). Igår hade jag ju lite mensvärk långt ner i magen, idag är det mer en isande/ilande värk långt ner i ryggen. Verkar faktiskt komma med ca 8 min mellanrum märker jag nu när jag klockat lite. Det kan lika gärna vara förvärkar, men jag hoppas det tilltar. Tålamodet är dock rätt bra och allt känns mest spännande. Mycket för att J är ledig tror jag, dagarna blir lite roligare då. Han vill åka in till stan och kolla i lite affärer, och ja, varför inte? Vad ska jag göra om det inte kommer igång idag? Då måste jag sätta upp en ny måldag :)

Bild från igår kväll, ananas och hallonbladste ;)

Guuud vad gott det är med räkmackor alltså. Fattar inte varför vi inte äter det oftare! Har ni testat alkoholfri öl förresten? Jättebra om man vill dricka något lite lyxigare än vatten men när läsk inte passar. Klart att det saknar det där extra lilla "stinget" som vanlig öl har, men det gör mig faktiskt ingenting.

Haha.. fast tittar man på den här bilden kan man då aldrig tro att ölen är alkoholfri, så lurig som jag ser ut :P. Kan lova att jag bara är på väldigt bra humör ändå. J är ju långledig, yippie!!




Och jag kommer absolut skriva om förlossningen drar igång, don't worry :). Just nu känner jag ingenting kan jag säga, inte minsta lilla mensvärk ens. Men än finns det tid, drar det igång inatt eller imorgon förmiddag så bör jag hinna föda innan dagen är slut. Nu är det banne mig dags.. Alla är nyfikna på dig nu bebis, kom ut!!

Precis hemkommen från en mysig fika på Söder med Carro. Nu har vi fått gravidsnacka så vi klarar oss ett tag, och nästa gång vi ses blir det nog med bebisar :). Vi får se vem som hinner först, förhoppningvis jag eftersom jag tänker föda imorgon ;). Carro ligger egentligen en vecka efter mig, men hennes bebis ligger i säte så hon har fått tid för kejsarsnitt den 5/10, två dagar efter min BF alltså!

Söta Carro med fina magen!


Jag har ju lite dålig koll på Söder själv, men Carro visste ett bra fik som tur var. Mysigt var det och mycket fräsch och god mat hade dom. Jag ville typ ha allt på menyn men fastnade tillslut för en enkel ceasarsallad :).

Fick i alla fall lite "mensvärk", som på beställning. Det har ju hänt förut utan att leda någonstans, så än vågar jag inte börja hoppas. Men helt kört kanske det inte är ändå. Nu ska jag skynda mig ner och hämta ut nya linser och handla lite inför kvällen, sen stan. J är ledig imorgon så vi ska ha lite fredagsmys ikväll och äta räkmackor, mums mums :).

Jag är själv första barnet och född precis 11 dagar innan BF. Fast på den tiden gjorde man ju inget ultraljud utan gick efter senaste mensen, och i mitt fall skulle det innebära att det bara var 8 dagar kvar. Nu har ju jag ställt in mig på att bebis ska komma imorgon, första "vågdagen" ni vet. Är det inte rimligt att värkarna börjar komma smygandes snart? Det tar ju ofta lite tid sånt där.

Jag har i alla fall fikadate med Carro inne i stan idag, det kanske gör susen. Känns lite läskigt att åka ända in dit om det skulle hända något, men jag kan ju inte bara sitta här och vänta heller. Det kanske blir som för A (min kompis från skolan som jag träffade här om dagen), hon hade gett upp hoppet och åkte in till stan på BF+6, fick regelbundna värkar med 3 min mellanrum pang bom. Höll inte på att ta sig hem. Dottern kom 8 timmar efter första värk, snabba ryck för att vara första barnet.

Vi kör listan igen...

Madde.. (syrran), vart är din gissning? Bryr du dig inte om mitt barn eller?? Om du säger vad du gissar på låter jag dig ligga i övre listan eftersom jag vet att du faktiskt gissade redan då ;)


Originallistan från maj
Mamma Agneta: 23/9, Flicka
Anders: 23/9, Flicka
Mormor Ingrid: 23/9, Pojke
Camilla (Jag): 26/09, Pojke
Elin H: 30/9, Pojke
Annika H: 30/9, Flicka
Jörgen (J): 2/10, Pojke
Pappa Ricky: 4/10, Pojke
Farmor Kerstin: 4/10, Pojke
Micke H: 4/10, Pojke
Gunnar B: 6/10, Flicka

Den senare med ändringar och vise versa:
Ulrika: 13-14/9 mellan 22.00-03.00.
Alice: 15/9, Pojke
Emelie- Mamma i Oktober ♥: 15/9, Pojke
Malin: 18/9, Flicka
Lisa Brändström: 19/09 02.00-04.00, Flicka
Sophy - Mamma till Ozzy. 19/9, Pojke
Jane: 19/9, Flicka
Rebecca - väntar bebis i november!: 20/9, Flicka
My heavenly life - johanna 21/9, Pojke
Maria T - BF 6 oktober 21/9, Pojke
Mamma Åsa: 23/9, Flicka
Madde H: 24/9, Flicka
Åsa H: 25/9, Flicka
Fia- mamma till Edison 26/9, Flicka
Hanna - imm0rtelle: 27/9, Pojke
Erica: 29/9, Pojke
Micke L: 30/9, Flicka
Alexandra - mamma till Märta: 1/10, Pojke
Köttmannen (Daniel): 1/10, Flicka
Jessica ♥ Mamma till Alicia ♥: 4/10, Flicka
Maja N: 5/10, Flicka

Vi sitter och myser och ser på True Blood, vår nya kvällssysselsättning. J ser ut som en gräshoppa ser jag nu, bara två långa ben och knappt något huvud, haha. Skissboken skymmer :). Hoppas ni haft en lika bra kväll som oss!

Jag drog nästan på mig 7 års olycka här tidigare. Spegeln vi har i sovrummet står numera lutad mot väggen, vi blev tvungna att ta ner den för att få plats med spjälsängen. Så när jag höll på att dammsuga lyckades jag välta den, rätt ner i golvet föll den med full kraft. Lyckligtvis och otroligt nog höll den, vilket jag väljer att tolka som att jag har extrem TUR! ;).

Tur för J också, annars hade han nog inte vågat komma hem från jobbet idag. Anledningen till att jag var så oaktsam var att jag jävlades med alla tavlorna som står staplade mot väggen för att komma åt att dammsuga bakom. Det är ett problem vi haft under alla år vi bott tillsammans, har skrivit om det tidigare också. Vi har inget bra ställe att förvara alla hans pågående tavlor, så dom står bara efter väggarna. Sjukt frustrerande för mig som vill ha det lättstädat...



Till vardagsrummet kom jag ju nyligen på den perfekta lösningen.. Vi satte upp en list efter hela väggen att ha tavlor på. Det blev jättebra och har underlättat städningen väldigt mycket. Det får nog bli en liknande lösning till sovrummet också inom kort. Innan vi drar på oss 7 års olycka ;)

Jag hade tänkt färga håret idag, sen pratade jag med J och han tyckte jag skulle låta bli det. För flera månader sedan berättade jag för honom att dom avråder gravida från att färga håret i Danmark, eftersom så mycket ämnen går in via huden. Det hade han visst lagt på minnet. Personligen har jag svårt att ta det på fullt allvar med tanke på hur många danska kvinnor som röker under graviditeten, inget annat verkar vara tabu där heller så jag fattar inte vad lite hårfärg skulle göra för skillnad. Nåja, jag får stå ut med min grå utväxt några veckor till helt enkelt. Vill ju inte att älsklingen ska gå och oroa sig!

Tror inte det hade blivit speciellt bra i alla fall. Dom senaste gångerna har jag använt olika färger varje gång så det ser verkligen randigt ut när man tittar ordentligt. Skulle behöva färga om hela håret.



Annars fördriver jag tiden med att pyssla på här hemma som vanligt, det finns alltid något att ta tag i, och finns det inte det är det liksom dags att börja om från början. Skönt att jag har något att sysselsätta mig med i alla fall :)

Det börjar bli en aning tungt nu måste jag erkänna, tanken på att det skulle kunna vara 1 månad kvar är rätt skrämmande, jag beundrar alla som går över tiden. Nu tror jag verkligen inte det kommer bli så, men man vet ju aldrig. På dagarna är det inga problem, kroppen är (för det mesta) utvilad och jag växlar mellan att gå, stå, sitta och ligga. Sen kommer kvällen och jag börjar bli lite trött. Då känns allt plötsligt väldigt obekvämt. Sitter jag upp tycks kroppen ihop och det blir svårt att andas, lägger jag mig i soffan är det som att magen inte får plats, det blir att jag ligger halvt på rygg halvt på sidan och bebis börjar sparka som att det blir dåligt med plats.

Det brukar vara en skön känsla när jag äntligen bestämmer mig för att gå och lägga mig, även fast jag vet att nästa "etapp" börjar. Somnar gör jag oftast snabbt, men sen vaknar jag flera gånger. För det första när jag behöver vända mig, men då somnar jag om direkt. Det är annat dom 4-5 gånger per natt jag vaknar jag behöver gå på toa och blir sittande 10 min varje gång för att få ut något. Bebis ligger och täpper till så jag blir tvungen att vagga fram och tillbaka för att h*n ska ändra läge. Det är därför jag har svårt att somna om ibland, piggnar liksom till.

Inatt låg jag vaken mellan 04.30-06. Försökte verkligen somna om men tillslut började jag fippla med mobilen. Sen försökte jag hålla om J, men det blir ju bara ena handen och toppen på magen som ligger mot. Längtar tills jag kan ligga tätt intill igen. Vid 06 ringde J´s larm och han tryckte på snooze säkert 4 gånger, och faktiskt så lyckades jag somna mellan de två sista. Trodde verkligen att jag skulle bli tvungen att gå upp där ett tag. Vaknade istället vid 09 och fattade ingenting :)

Magen känns helt galen, blir paff när jag går förbi spegeln. J också, igår när jag gick förbi honom i bara bh började han fnissa åt mig :P. Det syns vilken som är bebis favoritsida av magen..

Den här dagen har verkligen bara sprungit iväg, inte speciellt vanligt att dagarna gör det nu för tiden :). Jag har mest pysslat på här hemma som vanligt, tvättat lite och lagat mat. Nu har jag precis tryckt i mig en lasagnebit som var alldeles för stor i förhållande till vad som får plats i min mage numera, herregud vad mätt jag är. Men gott var det!

J ringde precis och berättade att vi är bjudna på födelsedagsmiddag på lördag och frågade om jag hade lust att gå. Jag försökte förklara att vi kommer ligga på BB då, men det trodde inte han ;). Så jag gick med på att tacka ja med viss reservation. Om det mot förmodan inte blir någon bebis kommer jag förmodligen behöva något som distraherar mig :)

Gick in på Åhlens när jag var ute och promenerade, mest i brist på annat. Egentligen hade jag bestämt att det var färdigshoppat nu innan bebis kommer, men det fick bli som en liten present på "38 fulla veckor-dagen" :). Köpte även lite färg till min utväxt, får se om jag orkar lägga i den idag. Det skulle sannerligen behövas.

Blått, rött och svart. Just svart har jag inte tänkt på som en "bebisfärg" innan, men varför inte? Både jag och J gillar att klä oss i svart. Lite svårt att fånga på bild, men det är i alla fall en bodysuit i plysch med skinnlappar på armbågarna, jättefin!

Du är i vecka 39.
Du har gått 38 fulla veckor och 0 fulla dagar (v38+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 3 okt 2011
Du har 13 dagar kvar till beräknad förlossning.


Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.

Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.

Min kommentar: Så här långt trodde vi verkligen inte att det skulle gå, men nu är vi här ;). Förhoppningsvis blir det det sista veckoinlägget. Nu är vi mer än redo att bli en liten familj!

Precis hemkommen från en date med Anja, en tjej jag gått i skolan med. Vi mailades på facebook redan för 3 år sedan och konstaterade att vi bodde i samma stad och borde ses, men det rann tyvärr ut i sanden den gången. Så här om dagen såg jag att jag hade fått ett nytt mail från A där hon skrev "Nu är det 3 år sedan vi sa att vi skulle ses", hehe. Det visade sig att vi nu bor typ 10 min från varandra, så himla kul. Vi tog tag i saken direkt och bestämde oss för att ses idag, och det var verkligen hur trevligt som helst. Så mycket hade hänt sedan vi sågs sist, vilket måste vara säkert 6 år sedan. Vi hann nog inte prata om hälften ens, men som tur är ska vi ses snart igen :).

Nu ska jag och J se ett avsnitt av True Blood, sen sängen!

J har blivit så grym på att göra wook. Det smakar precis som det ska, och idag blev det verkligen kanongott. Han improviserar mest, men han ska försöka återge ett ungefärligt recept så ni också kan njuta av denna underbara rätt!


Mmm, haha..


Superwook alla J

4 port
1 strimlad fläskfilé
4-5 msk sesmolja
2 skivade vårlökar
1-2 skivade röda chili (vi tog 2 men då blir det bra bett)
1 hackad vitlöksklyfta
1 näve böngroddar, inlagda på burk går bra
1-2 skivad paprika
4 port valfria nudlar

Till wooksåsen:
2-3 tsk sambal oelek
4 msk teriyakisås

Bryn fläskfilé, paprika, vitlök, chili och vårlök. Tillsätt sedan wooksåsen och böngroddarna, smaka av såsen och tillsätt ev mer sambal eller teriyaki. Rör i nudlarna.

Har känt mig lite oinspirerad idag så blogglusten har inte riktigt infunnit sig. Har inte alls haft lust att bara sitta och häcka i soffan egentligen, men kom liksom inte på något bättre. Tillslut började jag pröva igenom alla kläder jag fick av Maja och upptäckte att flera av plaggen faktiskt var ganska gravidvänliga. Har inte haft speciellt mycket att ta på mig den senaste tiden så det var väldigt välkommet.

Toppen jag har på mig nu ska väl egentligen vara lite mer nerhasad. Men det fungerade ganska bra ändå :)


Nu sitter jag och väntar på J som snart slutar jobbet, vi ska ta en vända till Solna c är det tänkt. Det var något speciellt J skulle köpa där och sen behöver vi även handla lite. Känns som det alltid är slut på allt här hemma. Vi är inte bra på att planera och storhandla utan handlar mest för dagen hela tiden.

Jag har knäckt nöten och vet nu vad det är bebis väntar på, h*n vill bli en våg och inte jungfru! Astroligi är ingenting att skoja om, det skulle ju kunna bli helt tokigt. Förstår inte hur jag inte kunnat komma att tänka på detta innan, tecknen har ju funnits där. Det var bara här om veckan jag och svärmor pratade om just stjärntecken och att det brukar bryta runt den 22/23 varje månad, och sen fick min kompis M ett personligt horoskop när hon fyllde år som var otroligt träffsäkert och detaljerat. Både min och J´s mamma gissat på att vi får en dotter den 23/9, vilket är den första "vågdagen", det måste ju betyda något (mammor vet). Nu får jag nästan lite dåligt samvete över att jag i min okunskap försökt provocera fram födseln, även om det uppenbarligen inte fungerat ;). Till helgen smäller det alltså!

Jag lade ju faktiskt upp barnhoroskop nu i somras, bara en sådan sak...

JUNGFRUN (23 aug - 22 sept)


Dessa barn älskar skönhet och harmoni. De tar sig ofta an en medlarroll, eftersom de har svårt för oenlighet och orättvisa. Emellanåt kan de verka obeslutsamma, men det är vanligtvis för att de försöker tillfredsställa alla på en gång. De är rättvisa, ärliga och diplomatiska, men kan vara envisa. De är sällskapliga och trygghetsälskande; lojala vänner och följeslagare.

Nyckelord: Estetisk, kärleksfull, samarbetsvillig, harmonisk, rättvis, sällskaplig och med en förkärlek för jämlikhet.

Föräldratips: Gör inte misstaget att tro att den milda vågen kan fås att göra saker mot sin vilja!




Vill ni läsa dom andra barnhoroskopen så finns dom HÄR.

Jag går fortfarande runt i någon slags halvdvala, och J kom hem och var helt slut han också så det blir nog en tidig kväll ikväll. Maja och Micke kom i alla fall förbi en stund, det var trevligt och piggade upp lite. Dom har verkligen inte fått se mig från min bästa sida den här helgen, haha. Men det är ju det som är så skönt med goda vänner, att man får vara sig själv :). Nu har dom satt sig i bilden och ska puttra iväg tillbaka till Oslo, jag är inte avundsjuk.

Har inte helt överraskande befunnit mig i komaland hela förmiddagen. Tillslut bestämde jag mig för att lägga mig och vila. Lyckades faktiskt somna en stund, någon timme senare kände jag dock att det var dags att gå upp så det inte blir svårt att sova ikväll istället.

Kämpade mig upp till sittande ställning på sängkanten och orkar inte riktigt resa mig upp. Tittar till höger och möts av den här spegelbilden..vilken syn :p

Jovisst, här är man vaken sedan ett par timmar tillbaka. Eller är jag kanske inte det? Är inte helt säker faktiskt. Dessvärre finns det ingen riktig anledning till sömnlösheten. Vaknade upp, gick på toa och kunde helt enkelt inte somna om. Så det var lika bra att kliva upp. Jag håller nog på att bli lite knäpp tror jag.

Det var vad jag tänkte imorse när jag tog fram en falukorv ur frysen att ha till middag. Det var även vad jag sa till J när han kom hem från jobbet och frågade vad vi skulle göra till middag. J var inte alls pigg på korv och mackaroner och föreslog istället falukorvswook?! Det går väl inte?.. tyckte jag. Så han ställde sig och gjorde falukorvswook medan jag gjorde falukorv och mackaroner.

Jag kan säga att jag hade fel, falukorvswook är faktiskt grymt gott. Ångrade att jag tackade nej när jag satt med den här snuskiga tråktallriken..


J frågade om jag inte ville ha en bild på hans falukorvswook också. Men jag var alldeles för vrång just då, så det får bli nästa gång. För det kommer att bli fler gånger.

Jag har haft sällskap hela dagen av bästa Maja och Micke, så därför har det varit tyst här. Vi har slappat, snackat och ätit. Det jag brukar göra om dagarna med andra ord, fast mycket trevligare när man har sällskap såklart! Det är lätt att ha besök av människor som Maja och Micke, det bara sköter sig själv liksom ;). Dom kommer förbi imorgon också, perfekt för mig eftersom J jobbar. Annars hade tiden gått väldigt sakta och det hade förmodligen blivit massor med hallonbladste och googlande.



Det är så lyxigt att vara kompis med Maja för hon har alltid massor med kläder till mig. Hon jobbar på Vero Moda och byter ut garderoben hela tiden, så jag får alltid massor med fint när vi ses. Perfekt för mig som är så dålig att shoppa. Nu är allt lite för smått såklart, men det ska nog ordna sig inom kort. Tänkte att om jag föder inatt så hinner Maja och Micke se bebis innan dom åker tillbaka till Oslo. Jag får inte mycket stöd från vederbörande dock. Micke tror att jag kommer föda 30/9, och Maja har mage att gissa på att jag går över tiden och föder den 5/10 :P, dålig stil tycker jag ;).

Idag kommer Maja och Micke förbi och hälsar på. Dom bor i Oslo men är i stan och hälsar på Mickes bror som precis fått en liten dotter, mys ♥. Andra gången vi ses den här sommaren vilket är jättekul, vanligtvis blir det bara någon gång per år vi lyckas planera in det. Maja jobbar varannan helg vilket jag också gjort tidigare, problemet är bara att det är olika helger vilket gör att vi aldig varit lediga samtidigt om vi inte haft semester. Och nu ska hon faktiskt hit igen i november och gå på konsert, och tills dess kommer med all säkerhet bebis vara ute också så dom får chansen att träffas :).

Annars har natten faktiskt varit lugn trots att vi vidtog dubbla åtgärder igår kväll, hallonbladste och "piiiip". Ingenting hände, absolut ingenting. Idag känner jag mig inte fullt lika otålig dock, ska bli kul med besök idag. Och sen har jag faktiskt tänkt på att det är sista tiden för mig och J som bara vi nu. Inom en snar framtid kommer vi alltid att komma i andra hand. Så det är lika bra att försöka njuta av tiden vi har :)

Jag fick inga värkar av teét så det blev utemiddag för oss. Pensionärer som vi är har vi redan hunnit med det och sitter nu nermysta i soffan ;). Kanongod mat fick vi, för J blev det en så stor favorit att han försöker övertala mig att gå dit igen redan imorgon, haha. Vi promenerade både dit och hem, 5 min i vanliga fall, 15 i min takt. Fick lite sammandragningar men nu är det lugnt igen. Får se vad natten har att bjuda på :P

På väg dit..


J´s soppa

Min wook


Nu har jag fått ner första säsongen av True Blood som vi ska börja se. Det var många av er som gillade den, och den kommer nog falla mig i smaken också. J är skeptisk, han är anti-twilight och tror att det kommer vara samma sak. Men jag har övertalat honom att ge det en chans i alla fall. Så det är kvällens plan, kanske en kopp hallonbladste också ;)

Jag medger att jag inte är den tålmodigaste människa som gått på denna jord, skäms faktiskt lite för min extrema otålighet. Många ser mig nog som en ganska tålmodig person i vanliga fall, och det kan jag vara också. Men bara när jag kan göra något för att påverka, och det kan man oftast. Jag är väl medveten om att det är över två veckor kvar till bf och att det normala för förstföderskor är att gå över tiden. Det handlar inte om att jag inte står ut med att vara gravid längre, jag är bara så sjukt nyfiken på vår bebis och vill träffa den lilla skrutten NU.

Så för att stå ut tänkte jag att jag testar det som testas kan, och nu har vi kommit till Hallonbladste. Var in en vända på hälsokosten och köpte en påse som jag slet upp direkt jag kommit hem. Nu sitter jag och smuttar, helt ok smakar det, som vilket grönt te som helst.



Om jag mot förmodan inte får värkar ska jag och J på date ikväll. Han har hittat en koreansk restaurang som han vill testa, så vi tänkte att vi kör ikväll. Det blir mys :)

Vad många bra tips på serier jag fått, tusen tack!! Ett par har jag faktiskt sett, men vissa har jag inte ens hört talas om. Jag kommer nog att kunna beta av alla här framöver :). Ska kolla lite online idag och se vad som finns att tillgå!

Idag hade jag egentligen tid hos tandläkaren, men jag bokade av den. Jag går fortfarande i Solna och det kändes inte alls lockande att åka dit. Jag fick kallelsen för jättelänge sedan och minns att jag tänkte, "Då kommer jag att ha en bebis". Så när jag tog fram den idag kändes det som att den hånade mig. Speciellt med tanke på hur natten har varit. Jag fick en "värk" eller vad man ska kalla det som gjorde riktigt riktigt ont. Tänkte direkt att nuuuu nuuu, det är så här det ska kännas! Problemet var bara att det aldrig kom någon mer, jag låg och väntade ett bra tag. Det var lite mysko dock för den höll i sig i flera minuter och kändes som extrem mensvärk som bara blev värre och strålade ner i ljumskarna. Det gjorde så pass ont att jag fick lust att väcka J direkt, men jag tänke att jag väntar tills jag haft ett par i alla fall så jag ser hur tätt dom kommer.

SÅ irriterande att det inte blev något mer. Skulle vilja se det som ett tecken på att det i alla fall är nära nu, men jag vågar faktiskt inte det. Nu känns det ju hur lugnt som helst igen. Vi hade ett allvarligt samtal med bebis igår jag och J där vi förklarade att h*n inte behöver vänta för vår skull, vi är mer än redo. Trodde verkligen att h*n lyssnat :P

Ja ni.. det är inte mycket kärlek varken bakom bilden eller muffinsen kan jag säga, speciellt inte bilden ;). Jag blev lite sugen och lyckades improvisera fram muffinsen på ca 20 min. Hade till och med lite 6 månader gammal frosting i frysen som fick tina under tiden, som smakade skit visade sig. Men som tur var hade vi ingredienser för lite ny frosting. Orkade inte ens göra i ordning dom innan utan vi öste på allt eftersom vi åt :p.

Som rubriken lyder, har ni några bra tips? Jag känner för att bli totalt uppslukad och besatt av något bra, så man ser avsnitt på avsnitt utan att kunna slita sig ni vet. Det var så länge sedan jag såg något på det sättet, och nu är ju läget ypperligt. Dom enda jag egentligen följer slaviskt nu är Desperate Housewives och Vampire Diaries, och båda har ju uppehåll nu. 

Försöker tänka ut vad jag mer sett innan jag jag gillat men det står lite still. Lost såg flera säsonger av, likaså 24. Kyle XY fanns det en serie som hette, den gick bara två säsonger tror jag men både jag och J gillade den. Har ju sett massor men kommer inte på fler nu. Är väl en allätare egentligen, vill att det ska vara följetång och inte fristående avsnitt. Ska fastna ordentligt som sagt. Tips? :)

Mitt enda sanna craving under den här graviditeten har varit filmjölk. Jag fattar inte hur jag kunnat äta så mycket fil utan att tröttna, det är helt otroligt. Jag äter oftast två skålar per dag, med eller utan något i. Det har hänt att jag ätit en hel förpackning på en dag också. På kvällarna är det extra gott och har underlättat halsbrännan en hel del, och här om natten när jag var uppe och åt var det just fil. Får panik om filen börjar ta slut, då bär det av till affären direkt :). Undrar om det kommer vara lika gott efter förlossningen?



Förlossningen ja.. idag kan jag inte sluta tänka på den. Gud vad jag längtar. Slukar förlossningsberättelser och googlar konstant, kan inte lägga band på mig själv. Har inga som helst känningar idag heller, känns inte alls omöjligt att det är en hel månad kvar innan det kommer igång. Ska försöka med att visualisera målbilden nu och köra på lite tankekraft!

Pratade med mamma precis. Hon är en av dom där lyckligt lottade människorna som inte känt någon smärta innan hon varit öppen 8cm. Det intygas även av andra som närvarat, så hon har inte bara glömt bort ;). Inga förvärkar hade hon innan heller, utan när hon väl fått sammandragningar har det varit dags. Kan även tillägga att hon aldrig gått fram till beräknat förlossningsdatum utan fött så där alldeles lagom tidigt. Uppenbarligen har jag inte ärvt henne rakt av (vet i inte vem jag brås på egentligen), men förhoppningsvis kommer det att gå lika bra när det väl är dags :).

Hoppas du inte har något emot att jag delar med mig av din historia mammsen ;)

Näst intill i alla fall. Igår kväll påpekade jag för J vilka nattugglor vi börjat bli den senaste tiden, klockan är alltid närmare 00 när vi lägger oss, i alla fall om jag inte är uttröttad. När jag jobbade jagade jag alltid isäng båda efter 22 som den morsa jag alltid haft inom mig, haha. Men imorse när J drog vid 7-tiden kändes det som jag inte skulle kunna somna om, och så vaknar jag plötsligt och ser att klockan är närmare 10?!

Drömde om min barndomsvän Maja (som jag för övrigt ska få träffa i helgen, wee). Hon sa till mig att jag var så himla fin i håret. M är verkligen en person man vill höra det från, hon är alltid superfin i håret själv. Men det roliga var att när jag gick och speglade mig (i drömmen) så var jag verkligen skitsnygg i håret på riktigt, färgen var inte av denna värld. Skön dröm, var på riktigt bra humör när jag vaknade, haha :). Fint väder är det ju också så det här blir nog en bra dag tror jag!

Jag och J sitter och är ressugna. Lite lustigt att börja tänka på det i den livssituation vi är i nu, men så är det i alla fall :). Att resa är verkligen något vi prioriterar högt och dom senaste åren har det därför blivit en del. Förra året den här tiden impulsbeställde jag en resa till Edinburgh för att jag ville komma bort från det pågående stambytet. Det var en riktigt härlig tripp faktiskt, dit åker jag gärna igen.

Men nu sitter vi och funderar på att ta en resa till våren/början av sommaren. Då är bebis tillräckligt stor för att kunna följa med. Kanske inte på någon 12-timmars flygning, men Europa bör ju inte vara några problem. Vi får se till att bo bekvämt bara. Kan tänka mig Grekland faktiskt, där har vi varit många gånger och det känns tryggt. Det blir nice :).


Hua Hin, Thailand i våras. Jörgen, Jag och Kim firade Songkran (Thailändska nyåret). Jag var gravid i typ v 17 och tyckte jag hade värsta kulan.. hahaha. Fast Thailändarna påpekade faktiskt att jag var gravid så lite mage lär jag ju ha haft. Det var en ganska bra tid att åka i graviditeten. Men med facit i hand hade jag nog valt en annan typ av resa. Det blev lite för mycket fläng för min smak, jag hade trivts bättre med att bo på ett och samma ställe och bara vandrat mellan poolen och stranden :)

Här om dagen fyndade jag en jättefin body från Me&i på Tradera som kom idag. Alltid kul att få paket, även om det var väntat. Väldigt snabba ryck dessutom, det gillar jag :)



Nu har vi varit på MVC också. Bebis hade växt ikapp och sf-måttet ligger på kurvan igen, det var riktigt skönt att höra. Duktig bebis! Allt annat var också bra, förutom d-vitaminprovet som det hade kommit svar på.

Jag var nästan helt säker på att det nu skulle vara uppe på en normal nivå, har ju känt mig pigg den senaste tiden. Värdet var visserligen lite bättre än sista provet som togs i slutet på juni, men fortfarande alldeles för lågt. Tror faktiskt att jag ligger på samma värde nu som när jag fick reda på att jag hade en brist, vilket snart är ett helt år sedan. Läkaren har inte velat att jag ska öka på dosen tidigare eftersom jag redan ligger över den dos man rekommenderar i Sverige. Men nu skulle jag helt plötsligt dubbla den? Känns inte helt bra att börja exprimentera nu precis i slutet av graviditeten, väntar nog med det till efter förlossningen. Börjar tvivla på om jag någonsin kommer bli av med den här bristen. Jag har verkligen tagit varje tillfälle att sola nu under sommaren, suttit och pressat på balkongen utan solskyddsfaktor. Sen var vi ju faktiskt i Thailand i våras. Om jag inte fått upp nivåerna nu lär jag ju knappast få det under vintern. Men men, huvudsaken är att jag och bebis mår bra. Och det gör vi faktiskt!

Det blev inte så fläskigt på Maxi trots allt, vi lyckades lägga band på oss. Det var bara J som lyckades smuggla ner lite Doritos, annars blev det bara riktig mat :). Han hade laddat ner en film som han såg jättemycket fram emot att se, men det visade sig att den inte fungerade. Han har försökt få ner den 3 gånger men det har varit fel på alla, så nu sitter han och är lite besviken, plutten :P.

Skönt att han är ledig idag i alla fall så jag får tänka på annat än förvärkar och eventuell förlossning. Jag behöver verkligen fokusera på annat nu känner jag, blir lite jobbigt annars. Men det är svårt när jag blir påmind hela tiden. Idag är det dock lugnare igen, så jag ska göra det jag kan för att sysselsätta mig. Vi ska till MVC lite senare, men annars har vi inga måsten.

Kan inte säga att det händer så mycket här faktiskt, tyvärr. Jag får nog bara leva med att jag är en av dom personerna som får gå och dra med mycket förvärkar. Eller så är det på G, vem vet. Det är nog dags att damma av gissningslistan igen i alla fall. Den har inte varit uppe sedan i maj, och det var ju innan allt började med prematura sammandragningar och hela köret.

Listan i datumordning
Mamma Agneta: 23/9, Flicka
Anders: 23/9, Flicka
Mormor Ingrid: 23/9, Pojke
Camilla (Jag): 26/09, Pojke
Elin H: 30/9, Pojke
Annika H: 30/9, Flicka
Jörgen (J): 2/10, Pojke
Pappa Ricky: 4/10, Pojke
Farmor Kerstin: 4/10, Pojke
Micke H: 4/10, Pojke
Gunnar B: 6/10, Flicka


Sen har ju några gissningar tillkommit idag, och dom får såklart också vara med. Fast jag gör en egen lista med gissningar från och med nu eftersom förutsättningarna är annorlunda :). Var med och gissa ni andra också!

Ulrika: 13-14/9 mellan 22.00-03.00.
Alice: 15/9, Pojke
Emelie- Mamma i Oktober ♥: 15/9, Pojke
Malin: 18/9, Flicka
Lisa Brändström: 19/09 02.00-04.00, Flicka
Sophy - Mamma till Ozzy. 19/9, Pojke
Jane: 19/9, Flicka
Rebecca - väntar bebis i november!: 20/9, Flicka
My heavenly life - johanna 21/9, Pojke
Maria T - BF 6 oktober 21/9, Pojke
Mamma Åsa: 23/9, Flicka
Åsa H: 25/0, Flicka
Fia- mamma till Edison 26/9, Flicka
Hanna - imm0rtelle: 27/9, Pojke
Micke L: 30/9, Flicka
Alexandra - mamma till Märta: 1/10, Pojke
Köttmannen (Daniel): 1/10, Flicka
Jessica ♥ Mamma till Alicia ♥: 4/10, Flicka
Maja N: 5/10, Flicka

Jag har bestämt mig för att dagen till ära lägga upp en av bilderna från gravidfotograferingen jag och J hade i v 30, här hemma alltså. Tänkte inte lägga upp någon av bilderna först eftersom dom är så pass lättklädda. Men varför vara hålla på principer man egentligen inte kunde bry sig mindre om? Jag är ju stolt över mina bilder och kollar ofta på dom, speciellt nu när jag känner mig lite stor och otymplig ;). En gravid kropp är bland det vackraste som finns, det har jag alltid tyckt.

Från början störde jag mig väldigt mycket på bikinibrännan och tänkte att jag skulle försöka retuschera bort den. Men det skulle ändå inte ha blivit bra, och nu är jag glad över att jag behöll den naturlig!



Annars sitter jag mest här och hoppas på att förlossningen ska starta snart. Det är ju lätt att bli otålig när alla tecken bara haglar, slempropp, förvärkar, osv.. Jag gick ut på en promenad i hopp om att det skulle hända något mer, vilket det visserligen gjorde. Har onda förvärkar från och till, men jag hade gärna sett att dom kom lite oftare och med lite mer kraft. Det kan lika väl bara rinna ut i sanden, det har det ju gjort förr. Tänk att smärta kan bli så otroligt tilltalande? Jag vill ha skitont och jag vill ha det nu :P

Du är i vecka 38.
Du har gått 37 fulla veckor och 0 fulla dagar (v37+0).
Du är i 9:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden).
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 3 okt 2011
Du har 20 dagar kvar till beräknad förlossning.

Vecka 38

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

Min kommentar: Där hör du älskling, bebis är faktiskt klar nu! Jörgen tror inte på att bebis är helt fördigbakad innan den själv bestämmer sig för att komma, han vill därför inte "färdknäppa". Typiskt honom att vara så logisk och tålmodig. Jag kan ju inte påstå att jag är speciellt sugen själv, men man får väl ta en för laget ;)

Här har dagen knappt börjat kan jag säga. Jag kunde inte somna igår kväll på grund av "mensvärk". Låg vaken ända till 4, var till och med uppe och åt nattmat. Tillslut lyckades jag i alla fall somna ifrån det och nu känns det lite bättre. J hade i alla fall sovmorgon så vi kunde snooza länge tillsammans, och nu har han precis dragit iväg till jobbet.

Idag går vi in i graviditetsvecka 38 också. Helt sjukt! Det hade vi aldrig vågat hoppats på för ett par månader sedan, känns helt underbart! Men nu är bebis välkommen att komma när som helst. Ska nog ut på en promenad och ta lite hjälp av tyngdlagen tror jag ;)

Känns som att det är dags att gå och lägga sig hela tiden tycker jag, dagarna går snabbt nu :). Vi har haft en tv-tittarkväll, inte alldeles ovanligt för oss.

Hollywoodfruarna har vi såklart sett och fått tänka lite förbjudna tankar. Man måste vara en undermänniska för att inte få liiiite lust att strypa både Gunilla Persson och Agnes Nicole. I Agnes Nicoles fall får jag dock känslan av att hon gör ett medvetet val i att verka mer störd än hon faktiskt är, medan Gunilla på allvar skulle behöva läggas in för vård. Det är lätt att skratta åt dessa människor, men man blir ändå lite ledsen när man tänker på dom stackars barnen. Med undantag för Maria Montazami då, henne älskar jag.

Det märks att det är trångt där inne nu. Magen är helt bucklig och när jag tar på den känner jag att det bara är ett par millimeter hud mellan mig och bebis, så spänt verkligen :)



J slutade redan vid 15 så vi har haft mycket mystid redan, ätit lite grytrester som var kvar och nu ska vi se film! Känner mig för övrigt mycket gladare och piggare nu och har nästan kommit över gårdagen :)

Här sitter jag och läser en alldeles normal modetidning utan att ägna en tanke till (ni vet nog vad).

Igår var det dags igen, jag som verkligen trodde vi skulle slippa åka in nu innan det verkligen är dags på allvar, men icke. Förbered er på en lång känslostorm :P.

På kvällskvisten började misstänka att jag fått pyspunka på vattnet, men det visade sig att det bara var slemproppen som hade gått. Jag vet att det är en jättevanlig förväxling så här mot slutet, men jag kan ändå inte låta bli att känna mig som en paranoid idiot. Hade det inte varit för infektionsrisken vid vattenavgång hade jag aldrig ens ringt förlossningen och bett om råd utan lugnt kunnat vänta och se.

Problemet är inte bara det att jag skäms heller, jag känner mig även besviken över att det har blivit vardagsmat för oss att åka in. Vi vet precis hur rutinen ser ut på förlossningen, har träffat personalen, vet hur rummen ser ut och vad som händer när man kommer. Vi har legat inlagda på BB och vet exakt vart vi kommer att vara första tiden med vårt barn. Jag har alltid föreställt mig att det ska vara något spännande och nytt att åka in till förlossningen och föda, men nu känns det inte riktigt så. Desstuom kommer jag säkert inte våga åka in när det är dags för att jag är orolig över att missta mig, slutar nog med hemförlossning för min del.

Något annat som inte alls känns bra är alla ultraljud och ctgn som bebis blivit utsatt för. Jag vet att det enda man faktiskt kunnat påvisa att barn oftare blir vänsterhända vid många ul, och det är ju knappast något handikapp. Men det visar ju tydligt att det faktiskt påverkar hjärnan på något sätt, kanske mer än man vet. Plus att bebis hatar både ultraljud och ctg, h*n blir helt vild och får till och med personalen att reagera, och jag antar att dom sett en del. H*n vevade omkring konstant under hela mätningen och pulsen låg på över 200 flera gånger, och långa stunder dessutom. Kändes inte alls kul i föräldrarhjärtat på varken mig eller J. Men dom mätte i över 1 timme och det verkarde trots allt bra.

Som sagt är jag medveten om att detta inte är något att hetsa upp sig över egentligen. Jag vet att det bara är känslor som kommer ge med sig, förmodligen redan under dagen. Måste bara få älta det lite innan jag kan få distans och se det för den bagatell det faktiskt är. Det är korkat och bortskämt att tro att man ska få allt som man tänkt sig, och det kommer såklart bli spännande trosts att vi sett varje vrå på förlossningen snart, vi ska ju få träffa vårt barn för första gången. Och det spelar ingen roll om h*n kommer imorgon eller om en månad, bara h*n mår bra. Min värld är bara väldigt snäv just nu ;)

Helt otroligt att jag aldrig lär mig. En halv dag har gått till spillo på grund av ett simpelt blodsockerfall, och jag har inte fattat någonting. Det är som att hjärnan bara slutar fungera. Jag måste inse att jag inte kan äta socker hur som helst om jag inte äter rejält med ordentlig mat också. Nu har vi ätit en kanongod middag och mår prima, är bara trött.

J lagade en så god asiatisk glasnudelsallad med biff och chimichurri, godaste jag ätit på länge faktiskt. Dessutom kom flera av örterna på balkongen till användning. Dom sjöng verkligen på sista versen och det hade varit synd om allt skulle gå till spillo. Och om jag mot förmodan håller på att bli sjuk kommer all rå vitlök i rätten mota bort det ;)



2 port

Glasnudelsallad

1 pkt glasnudlar
1/2 gurka
1 röd chili
1 kruka koriander
1 lime (saft+skal)
1 tsk fisksås
1 msk sesamfrö
2 msk matolja
salt och peppar.

Koka glasnudlarna och låt dem sedan svalna, alt. snabbkyl med kallt vatten. Blanda ihop hackad chili, pressad lime, limeskal, fisksås och matolja. Strimla gurkan i tunna stavar. Blanda ihop allt med nudlarna och hacka i koriandern. Smaka av med salt och peppar. Strö sesamfrön över.

Chimichurri

1 dl hackad, färsk persilja
1 dl hackad, färsk oregano
3 finhackade vitlöksklyftor
1-2 tsk chiliflingor
1/4 dl rödvinsvinäger
1/1 dl olivolja
salt

Rör ihop alla ingredienserna till Chimichurrin. Salta och peppra 2 skivor biff och stek/grilla. Låt vila några minuter och skär sedan upp i skivor. Servera med Chimichurrin.

Mår Inte bra idag, känner mig sjuk. Antingen är jag väl det, eller så är det det där attans sockret som ställt till det. Har legat däckad på soffan hela dagen och orkar inte ens sitta med datorn, ligger och knappar med mobilen nu. Ska äta något riktigt och se om det bli bättre, hoppas hoppas!

Gick upp, kokade kaffe och vidare in till vardagsrummet där jag genast hittar gårdagens kvarblivna godisskål. Tror ni jag kan låta bli? Självklart inte. En väldigt bra start på dagen.. ;)



Bortsett från det faktum att jag är karaktärslös tror jag även vi kan konstatera att en manisk storstädning inte sätter igång någon förlossning. Jag har lite förvärkar, men ingenting att snacka om. Förstår dock bebis, jag hade inte heller velat fylla år den 11 September.

Nu har jag grovsanerat både lägenheten och mig själv. Hela dagen har det tagit, men fy vad skönt att ha det gjort. Trots att det känns som att ryggen ska gå av, pjuh. Jag som sa i morse att jag skulle ta det lugnt, haha. Föder jag inte av det här är jag säker på att inget jag gör kommer påverka, INGET. Bebis lever loppan där inne men verkar inte ha några planer på att komma ut än i alla fall.

J är på väg hem nu i alla fall och ska svänga förbi affären och fixa lite middag. Jag beställde lite lösgodis också, det har jag minst sagt förtjänat. Ska försöka sansa mig den här gången bara så jag inte får sockerchock som sist.

Hoppas ni får en trevlig kväll!!

Att dammsuga soffan fick bli dagens sysselsättning, något jag tänkt göra ett bra tag. Inte jätteskoj, men ack så välbehövligt och tillfredsställande. Nu är varje liten milimeter dammsugen, dyna som bas. Erkänner att det inte var en helt genomtänkt aktivitet som höggravid, det är ingen liten soffa vi har och textil suger åt sig damm. Det gick inte att ta miste på vilken som är favoritplatsen om jag säger så. Jag insåg inte vilket stort projekt det skulle bli. När jag väl började böka runt med alla dynor kändes det som det bara for runt damm i hela vardagsrummet, så mitt soffprojekt förvandlades till en storstädning av hela lägenheten.



På ett sätt vore det kanske bättre om jag väntat tills J kom hem så vi fått göra det tillsammans. Men vi har olika uppfattning om hur saker och ting ska göras och städar bäst på varsitt håll. Dom gånger vi gör det tillsammans irriterar sig J på att jag är för överambitiös, försöker kompensera med genvägar och på så sätt effektivisera städningen. Då blir jag såklart frustrerad, blir ännu mer noggrann och försöker övervaka honom som en hök. Vi jobbar bäst på varsitt håll helt enkelt, då kompletterar vi varandra :)

Godmorgon på er. Jag sitter och slappar lite för mig själv och funderar på hur jag ska spendera den här dagen egentligen. J har åkt iväg på lite skoj med några vänner och kommer tillbaka framåt kvällen, så jag har hela dagen för mig själv. Han kommer vara 2,5 timmar bort vilket känns lite nojigt, man vet ju aldrig. Men samtidigt är det lite för tidigt för att bara hålla sig hemma också, då blir man ju knäpp. Och hur mycket kan hinna hända på bara ett par timmar liksom? Det går nog bra, jag får ringa honom i tid om det skulle vara något. Men för mig blir det nog till att ta det relativt lugnt idag i alla fall :)

Jag köpte två jättefina mysiga koftor att ha när kylan börjar smyga sig på. Nu passar ingen av dom på grund av magen, men den kommer ju vara borta tills dess :). Det är inte likt mig att köpa något utan att kunna prova ordentligt, men som tur vad hade jag J med mig som peppade. Jag är så otroligt kass på att shoppa till mig själv, och det blir bara värre och värre för varje år. Jag velar i en oändlighet och ofta slutar det med att jag inte köper något. När J är med är det andra bullar, "Hmm, den här var rätt fin", sa jag. "Ja, den tar vi.. och den här också", sa han. Där börjar ångestsvettningarna komma och jag försöker dra mig ur, det går ju alltid att komma tillbaka någon annan dag. "Det handlar om två koftor älskling", sa J och stövlade iväg till kassan.

Jag vet inte varför det är så förbannat svårt, jag tycker ju om att vara fin. Måste verkligen jobba på det. Det är ju knappast som att vi kommer bli tvungna att käka pasta utan ketchup resten av månaden för att jag köper lite nya kläder. Hur som helst är jag jättenöjd med mina koftor och längtar tills jag får börja använda dom. Köpte även två amnings T-shirtar att ha under, 149 kr för båda på HM. Det var inte svårt däremot. Mycket för att dom var billiga så klart, men även för att det var det enda alternativen av amningstoppar som fanns i hela butiken, vilket gjorde det väldigt enkelt. Jag skulle inte bli förvånad om jag har någon lätt form av autism, på riktigt.



Bebis fick också lite nya prylar, men det mesta åkte raka vägen till tvätten och fick inte vara med på bild. Vi var inne på Name it och köpte dreggellappar, det var någon av er mammor som tipsade om deras och jag håller med om att dom kändes riktigt rejäla och bra. Hittade även en jättemjuk babyfilt som fick följa med hem. Vi har bara haft en tre-pack från Ikea sedan tidigare, och jag har känt mig lite besviken över att dom blev så skrynkliga och hemska efter tvätten, gick knappt att stryka bort. Men dom kommer att användas som underlakan i vagnen istället, så det blev bra ändå :).

Sen var vi som sagt in på Babyland. Spjälskyddet var lite för stort så det var svårt att få till det, men det blev helt ok till slut. Vi köpte även en liten kudde till vagnen. Den kändes så pluttig när vi höll i den i butiken, men väl hemma såg vi att den knappt får plats med nyföddinlägget och allt. Men det kommer att bli väldigt omstoppat och gosigt för lilla bebis!

Dagen som startade så bra blev bara bättre och bättre. Vi bestämde oss för att ta en liten tur med bilen och bara kolla runt lite för att komma ut ur lägenheten, eller "rasta Camilla", som J så fint kallar det ;). Det blev en vända till Bromma Blocks där vi faktiskt inte varit tidigare. Jag som tycker om när allt är samlat på ett ställe gillade det jättemycket, kändes nytt, fräscht och alla butiker jag behöver fanns. J var lite besviken på utbudet av butiker men nöjde sig med att shoppa till mig och bebis. Det blev faktiskt en hel del shopping, ska visa sen. Det blev även en snabbis in på Babyland där vi snabbt satte sprätt på presentkortet, spjälskydd och kudde till vagnen är nu fixat!

På hemvägen märkte vi hur fint väder det var och tänkte båda att det är dumt att inte ta vara på dom här sista fina dagarna. Så vi åkte och köpte varsin plocksallad från ett ställe vi passerat 100 gånger men aldrig testat. Sen satte vi oss i parken runt knuten och åt i solen, hur härligt som helst. Salladerna var verkligen supergoda, helt i vår smak!

Längre än så har vi inte kommit, helgen har ju redan börjat för oss :). Jag vaknade i och för sig för ganska länge sedan och var jättepigg. Gick upp och städade badrummet, duschade, gjorde peeling. Sen gick jag och väckte Jörgen, för då hade det börjat kurra i magen.



Vi sitter och pratar lite om vad vi ska göra idag. Båda är pigga och känner för att hitta på något, men vi kan inte komma på vad. Jag föreslog nyss att vi skulle åka till Babyland och handla upp presentkortet vi fick när vi köpte vagnen, men det var J inte alls sugen på. Det har ju blivit några vändor dit den senaste tiden ;).

Är lite förvånad över att jag är så pass pigg idag. Det hände nämligen inatt igen att jag vaknade, gick upp på toa och sen inte kunde somna om på flera timmar. Hade varken förvärkar eller något annat som störde egentligen, så jag fattar inte vad det beror på. Jag har aldrig haft problem med sömnen, blir jag väckt så brukar jag alltid somna om direkt. Men men, så länge det inte inverkar på dagarna gör det mig inget.

Nu har vi avnjutit denna underbara gryta och sitter och jäser i soffan. Magen är så full nu att det känns som jag ska spricka, stackars bebis slåss bokstavligen om utrymmet där inne. Är man sugen på något rejält, smakrikt och enkelt så är det en perfekt helgmiddag. Det går inte att misslyckas med den, testa!

Mammas Vinbärsgryta

4 PORT

500 g nötkött

1 dl outspädd svartvinbärssaft

½ dl japansk soja

1 dl vatten

1 köttbuljongtärning

1 tsk timjan

5 enbär

1-2 purjolökar

2 pressade vitlöksklyftor

1 dl vispgrädde

1-2 msk vetemjöl

Skär köttet i bitar. Blanda saft, soja, vatten, buljong, timjan och enbär i en gryta. Låt det koka upp. Lägg i köttet och låt det koka under lock 1 timme.

Skölj purjolöken, skär den i bitar, lägg ner den i grytan, koka ytterligare 15 minuter. Rör ut mjölet i grädden, rör ner blandningen i grytan.

Smaksätt med vitlök. Låt grytan koka några minuter.

Älsklingen kom hem med presenter till mig. Fina, bästa! Önskar att jag hade något till honom också, som belöning för att han varit så duktig med rökningen. Men han får nöja sig med en god, vällagad middag. Det är inte fy skam det heller :)

Idag tar vi helg här, J är ledig imorgon. Det blir skönt! Sen har vi faktiskt något att fira också. Jag berättade ju att J planerade att sluta röka när bebis kommer, inte kul att vara nära en färsk bebis och stinka rök. Så i slutet på förra veckan när han låg sjuk så passade han på att sluta, och har nu inte rökt på 1 vecka!! Jag blir så stolt, han har inte ens varit på dåligt humör. Det blir nog extra skönt att vara ledig i några dagar nu med tanke på att nästan alla hans kollegor röker på jobbet, måste vara drygt att motstå hela dagarna.

Ska laga något gott till middag och fixa en bra film som vi kan se. Det kommer bli jättemysigt!

Jag har sovit så bra inatt, helt otroligt. Kan bara minnas att jag vaknat 3 gånger, och då somnat om nästan direkt. Så i princip 10 timmars sammanhängande sömn har jag fått. Snacka om välbehövligt. Nu känner jag mig bara lite slö, inte alls utmattad på samma vis som igår. Att vara gravid flera veckor till känns som en lätt match idag, även om jag såklart längtar efter att få träffa bebis :)

Tog mig samman, klädde på mig och gick ner till affären och köpte lite god middag. Allt känns lite lättare, J har kommit hem också vilket underlättar. Vore ännu roligare om han inte envisades med att se ett avsnitt av Family Guy vi redan sett, men och andra sidan sitter jag och småfnissar i smyg så det är nog inte helt fel ändå ;).

Ligger nedbäddad i soffan och väntar. Väntar på att J ska komma hem, väntar på att något bra ska börja på tv, väntar på att dagen ska ta slut och lämna plats för en ny, bättre dag, väntar på bebis. Väntar på att kunna sluta vänta så jävligt, men har inte energi att bara leva i nuet. Har försökt sova men kan inte, är nog övertrött. Hjärnan fungerar inte.

Tack för att ni står ut med mitt gnäll <3

Ursäkta tjatet men jag är sååååååå trött. Tror inte jag haft en timmes sammanhängande sömn inatt, det är en härlig kompott av förvärkar, litet huvud på kissblåsan, mardrömmar och svårigheter att byta ställning i sängen som gör det svårt. Har ni någon gång vaknat och haft ont i örat för att ni råkat sova med det dubbelvikt? Det händer mig varje natt nu, så lite sover jag uppenbarligen ;). Jag är så glad över att jag inte behöver gå till jobbet kan jag säga, har aldirg varit mer tacksam över att bo i Sverige. Tänk vilken lyx att bli omhändertagen när man behöver det, och möjligheten att få vara hemma med sitt barn så pass länge? Vi har inget att klaga över!

Ville bara kika in och ge ett litet livtecken. Jag åkte till min vän M runt 14 och blev kvar hela kvällen, mest för att vi hade det så himla mysigt, men på slutet var det även för att jag inte orkade ta mig hem ;). J fick plocka upp mig när han slutade jobbet.

Jag var ju rätt trött redan innan jag drog iväg, men jag kände verkligen för att träffa M så jag åkte ändå. Insåg inte riktigt hur trött jag faktiskt var förrän jag satt på bussen och höll på att somna. När jag kom fram blev jag tvungen att gå in på en kiosk och köpa lite nöd-godis för att kunna ta mig till M´s lägenhet. Väl där åt jag paj och sallad, sen fikade vi både M´s hemgjorda chokladcupcakes och wienerbröd som jag hade med mig. Lyckades piggna till, men nu känner jag mig lite smått sockerchockad :p.

Vi ska ta kväller snart så jag säger godnatt nu. J börjar tidigt imorgon och jag behöver också sova!

Du är i vecka 37.
Du har gått 36 fulla veckor och 0 fulla dagar (v36+0).
Du är i 8:e kalendermånaden.
Du är i 10:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Mån 3 okt 2011
Du har 27 dagar kvar till beräknad förlossning.

Vecka 37

Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.

Min kommentar: Det är absolut trycket över blåsan jag känner av mest, även om bebis fötter ändå når upp till revbenen. Men jag har inte problem att andas eller så. Antagligen är bebis inte så stor i och med att sf ligger på 32, men så länge det tickar uppåt lite ska allt vara i sin ordning. H*n var ju liten redan på tillväxtultraljudet, fast fortfarande inom normalspannet. Nu längtar vi verkligen efter att få träffa vår lilla skatt <3, ska bli så kul att få se vad det är för liten person vi skapat :)

Har precis kommit hem efter sista delen av föräldrautbildningen, så ni ska vi alltså vara kvalificerade att bli föräldrar jag och J. Skönt det! Båda tyckte faktiskt att detta var den mest givande omgången. Vi gick igenom första tiden med barnet, amning, signaler, bajs, mm. De efterforskningar vi gjort själva innan har mest handlat om graviditet och förlossning, så vi är glada att vi hann med att gå hela utbildningen. Det var faktiskt en blivande pappa som var där själv för att hans tjej låg hemma med förvärkar/förlossningsvärkar, dom var inte helt 100 än. Efter att utbildningen var slut rusade han iväg med luren tryckt mot örat, haha. Spännande!

Jag är sjukt trött idag trots att det känns som jag sovit hyfsat. Det är nog alla sömnstörda nätter som kommer efter. Ska nog lägga mig och slumra en stund framför tv´n och se om jag piggnar till.

Jag är nästan aldrig sugen på donkenmat. Oftast när vi äter det är det för att vi är på väg någonstans, typ upp till Dalarna. Oftast kan jag inte ens äta upp för att jag tycker att det är äckligt, bara lukten..uuuuh. Men dom senaste veckorna har jag varit sugen på det, så idag slog vi till. Faktiskt så var det riktigt gott för en gångs skull. Ska nog passa på att äta där igen medan jag är höggravid ;)

Vi har ju bara köpt unisex-kläder till bebis eftersom vi inte vet vad det blir, och inte haft något emot det heller. Jag vill gärna se mig själv som en relativt genusmedveten person som inte ser allt i blått och rosa. Men när jag kollar igenom Zaras kollektion mini blir jag helt kär. Så himla mycket fint, men väldigt uppdelat.

Flickkläderna är såklart roligast..

Nu har jag varit på MVC, allt såg bra ut. Det hon kollade i alla fall, järnvärde, blodsocker och min vikt tyckte hon inte vi behövde titta på eftersom det legat så bra hittills. Blodtrycket var 120/60, bebis puls låg på 140 och sf-måttet på 32cm. Sf har ju varit prick på genomsnittskurvan hela graviditeten, nu har det halkat ner lite men ligger fortfarande inom normalspannet. Jag tyckte dock att det kändes lite märkligt att det bara ökat 1 cm på två veckor, men BM försäkrade mig om att det var normalt så jag får väl lita på det. Och just det, bebis har hoppat ur fixeringen. Ligger fortfarande rättvänd som tur är, men jag trodde verkligen att h*n skulle vara fixerad nu med tanke på hur kort tappen är och hur mycket förvärkar jag haft. Men jag pratade med mamma om det och hon sa att jag aldrig fixerade mig, så det beror kanske på vad man har för bäcken.

Frågade om förvärkarna också, men BM är lite tråkig när det kommer till att spekulera. Alla svar hon ger är som hämtade ur "vänta barn-boken" man får vid första mötet. Om jag ifrågasätter något så ler hon bara lite och slingrar sig så gott det går, alternativt följer sitt mantra "ingenting behöver betyda någonting och allt kan hända". Det begriper ju jag också, men lite teorier är jag säker på att hon sitter inne med. Men det kan mycket väl vara så att hon är lite för flummig för att notera någon form av egen statistik över sina patienter. Hon är jättesnäll, men jag tycker bara det känns trist att vi aldrig klickat.

Frågan jag ställt mig själv de senaste två dagarna är hur mycket förvärkar man egentligen kan ha utan att det är "på G"? MYCKET uppenbarligen. Har varit vaken mellan 3.30-6 i morse med onda förvärkar, det satt liksom i runt hela kroppen och strålade och tryckte nedåt. Det är faktiskt första gången jag tänkt på allvar att det kanske är dags. Inte ens när vi åkte in till förlossningen och jag blev inlagd i v 30 kändes det så mycket. Men sen tog jag två alvedon och lyckades somna. Nu känner jag ingenting.

Det är väldigt tur att det lugnade ner sig dock, J är på ledarskapsutbildning via jobbet hela dagen och det är väldigt viktigt att han inte missar den. Själv har jag hunnit med en tur ner till optikern, och har även en tid hos barnmorskan lite senare. Det känns skönt, då kan jag fråga henne om förvärkarna.

Bestämde mig för att det var dags att rycka upp mig lite också och dammade av sminkväskan. Nu känner jag mig mycket piggare och fräschare. Skönt att jag i alla fall fortfarande kan välja att vara snygg :P

Förvärkarna har lugnat sig, nu känner jag mig bara allmänt krasslig igen så det är nog en underliggande förkylning som är boven trots allt. Det blir lite mys i soffan och sen sängen som gäller, är riktigt trött!



Jag hittade ju inga tofflor när vi var och handlade, men några nya lyktor/värmeljushållare fick i alla fall följa med hem. Vi var på 3 butiker, och jag handlade lyktor på alla, hehe. Dom två större är från Åhlens, dom små till vänster är från en liten inredningsbutik och den lilla till höger hittade vi på Stadsmissionen. Fatet har vi sedan tidigare.

Just nu är det relativt lugnt i magen, men vi tog lite bilder på den i alla fall. Man vet ju aldrig :)




Den ser rätt läskig ut framifrån faktiskt.

Jag har haft förvärkar eller något hela dagen. Började nästan direkt när jag klev upp. Det gör rätt ont i magen ibland faktiskt, men jag vet inte om det även är för att jag är (ursäkta detaljerna), lite risig i kistan också. Det är lite svårt att tänka sig att det skulle kunna vara något på gång i och med att det är så pass långt tid kvar, men samtidigt vet jag ju att tappen är så pass kort, och det kan ju ha blivit värre också. Den som lever får se.

J mår i alla fall bättre nu så det är ju skönt. Vi var till och med nere i centrum och gick lite tidigare, försökte hitta tofflor till mig att lägga i bb-väskan. Men det är bara några få affärer som har öppet här på söndagar och ingen av dom hade några. Så vi får väl se om jag hinner fixa några innan det är dags, annars får jag klara mig utan.

Det här med näringslära har aldrig varit J´s starka sida, den delen är det jag som står för här hemma. Till hans försvar har han faktiskt blivit bättre med åren, men ibland spårar det ur. Igår började hans sjuka ge med sig och han fick tillbaka matlusten. Både det ena och det andra slank ner, dock enbart snabba kolhydrater. Jag åt min köttfärslimpa och lät honom hållas.

Imorse klev han upp och sa att han hade ont i huvudet och mådde jätteilla, han hade dock ringat in det till ett näringsrelaterat problem och visste att det var mat som behövdes. "Du behöver äta något riktigt sa jag, proteiner". 5 min senare hittar jag honom i köket med den här tallriken och ett stort glas äppeljuice...


"Försöker du ta livet av dig? frågade jag.. Hoppa från balkongen istället, det är mindre plågsamt". "Äh, lite våfflor har ingen dött av", tyckte han. Efter halva tallriken var han helt grön i ansiktet och vattnig i blicken. "Nu plockar vi bort den där tallriken och hämtar lite riktig mat till dig", sa jag. Nu har han ätit två skivor rågbröd med korv och två ägg. Tiden får utvisa om det gjorde susen ;)

Det är kul att gå tillbaka i bloggen ibland och se vad jag gjorde exakt ett år tidigare, man glömmer så snabbt. Jag är extremt dålig på att minnas småsaker i tillvaron, så jag är glad att jag började blogga. För exakt ett år sedan idag så började vårt stambyte i lägenheten, då insåg jag inte hur otroligt påfrestande det skulle bli. Det är värt det i och med att det höjer värdet på lägenheten så mycket, men jag kommer aldrig att göra om det. Dammet var helt klart värst för mig, till och med värre än att behöva gå på toa och duscha i en barack utanför huset. Jag är väldigt tacksam över att jag inte var gravid då kan jag säga, det är någon mening med allt :)

Förebild:

På den här bilden är det i princip klart. Fortfarande byggdamm fulla golvet dock, och tvättmaskinen hade vi inte fått :)

Jag har haft lite smått panik de senaste två dagarna över att mitt Coco butter från The Body Shop tagit slut. Har använt den regelbundet på magen sedan den började växa och det har hittills fungerat jättebra mot bristningar. Det kanske inte alls beror på den, men jag vågar inte chansa i det här läget ;). Under dagarna jag har varit utan den tycker jag faktiskt att det stramat en del trots att jag geggat in magen flera gånger per dag med både babyolja och annan lotion. Nu har jag i alla fall varit och köpt en ny burk, och även en ögoncreme som jag tänkte skulle pigga upp nu och framöver då jag förmodligen kommer lida brist på sömn konstant :)

För det första är jag fortfarande frisk, och idag är det faktiskt exakt 1 månad kvar till beräknat förlossningsdatum :). Sist men inte minst fyller min söta kusin Emma år, grattis Emms!

Igår budade jag hem ett amingslinne från Tradera. Gick in och och kollade som hastigast och såg att det bara var 3 min kvar av auktionen, så jag lade in ett bud i sista sekunden och vann. Jag har två amningsbehåar sedan tidigare men inga kläder. Mest för att det inte säljs på några av affärerna i närheten, och jag är för lat för att shoppa i stan. Kollade lite på Hm när vi var i Solna C sist, men dom har alltid så sjukt urplockat när det kommer till storlekar. Det är ju inte ett måste att använda aminingskläder, men jag tänkte att det kan vara skönt att ha några plagg i alla fall. Speciellt i början innan man fått in snitsen :). Jag förväntar mig att amningen kommer att fungera helt problemfritt, tänker inte ens fundera i några andra banor.

Jag tror att det är den här modellen jag köpte, kommer från Boob.

Inget går upp mot att nyduschad få krypa ner i en renbäddad säng, det är vardagslyx! Det är skönt när det inte behövs mer än så för att råda bot på dåligt humör. Den dumma olustkänslan jag inte kunnat placera är faktiskt borta, så jag hoppas att den berodde på trötthet och inte på elaka baciller. Nu ska jag se till att få en god natts sömn. Kram

Det går utför med mig, är skithängig. Fortfarande inte lika dålig som J dock, känner mig varken förkyld eller febrig. Bara allmänt sliten, trött, skör, ful, fet. Ja, ungefär så här..


En positiv sak är dock att jag upptäckt "sjuklingte", te med honung och mjölk. Jag dricker bara svart annars, men J gillar det lite mer british-style. Det är faktiskt riktigt gott när man känner sig lite svag. Tror nästan jag går och lägger mig redan nu och hoppas på morgondagen istället.

Jag började känna mig hängig runt lunch och blev orolig att J smittat mig. Så jag bestämde mig för att laga lite redig, stärkande husman att ha om vi båda blir liggande. Många tappar ju matlusten när dom är sjuka, men inte jag inte. Då ska det mycket till ;). Hur som helst mådde jag bättre redan när jag stod och lagade maten, och nu när jag även ätit den mår jag toppen!



Köttfärslimpan:
1/2 liten purjo, hälften av det gröna och hälften av det vita
500g nötfärs
2 msk kinesisk soja
2 msk olja
3 msk honung
1 dl mjölk
1-2 krm svartpeppar och 1/2 tsk salt

Sätt ugnen på 200 grader. Skiva purjon tunt och blanda ihop med alla övriga ingredienser. Forma till en limpa och lägg i en ugnsfast form. Tillaga sedan i ugnen 25-30 min.

Gräddsåsen:
1tsk kinesisk soja
1/2 köttbuljongtärning
2 msk vetemjöl
2-3 msk grädde

Sila spadet från köttfärslimpan ner i en kastrull när den är klar. Tillsätt 2 dl vatten, 1tsk kinesisk soja och 1/2 köttbuljongtärning. Vispa ut 2 msk vetemjöl i lite kallt vatten till en klumpfri redning. Häll sakta ner i kastrullen samtidigt som du vispar. När såsen tjocknat tillsätter du grädden.

Servera med valfritt tillbehör. Vi gjorde som sagt ugnsrostade grönsaker. Men vill man göra det enkelt för sig är det lika gott med bara lite kokt potatis

Inatt har det varit lugnt med förvärkar så nu känns det stabilt igen. Jag drömde visserligen att det drog igång, men det är ju något annat. Vet inte vad som känns konstigast, att det kan ske när som helst eller att det kan dröja 6 veckor till. Just nu känner jag som sagt att det fortfarande finns en tjusning med att gå och vänta och analysera. Det är ju väldigt få gånger i livet man får uppleva den här spänningen, så lite till vill jag nog njuta av den. Fast det hinner nog gå över när BF närmar sig ;). Det som känns närmast till hands nu är att bebis sparkar hål på fosterhinnan så att vattnet går, det är en sådan otrolig kraft i rörelserna nu. Enligt vår barnmorska är det inte möjligt, men jag förstår faktiskt inte varför det inte skulle kunna vara det?

Sjukstuga har vi fortfarande, J har haft feber hela natten. Jag hoppas verkligen att det vänder idag!

Har fått några frågor angående vagnen. Det är en Teutonia Fun, och om ni är intresserade av att läsa om hur tankarna gick när vi bestämde oss finns det ett inlägg om det här. Att köpa vagn är nästan som att köpa bil har jag och J kommit på idag. När vi stod i kassan och skulle betala blev vi informerade om att vagnen måste in på service i februari. Service?! Det blir man minsann inte informerad om när man beställer. Första gången skulle i alla fall ingå i priset. Hur många gånger den ska servas frågade vi aldrig, vi var mållösa :P. En annan likhet är att vagnen faktiskt luktar som en ny bil, och det är ju trevligt!

Nu börjar vi faktiskt bli klara med alla förberedelser inför bebis ankomst. Men än är jag inte riktigt redo att föda känner jag, i alla fall inte innan vi blir helt friska här hemma. Tänk om J skulle bli portad från förlossningen för att han är för sjuk? Har det någonsin hänt? Nej, det vill vi inte vara med om. Har även lovat svärmor att hålla igen nästa vecka också, då är hon på jakt. Får se hur det går, jag är rätt säker på att det inte är dags än i alla fall. Har gjort allt möjligt idag och det har ändå varit relativt lugnt i magen. Får se vad natten har att bjuda på!

Godnatt!

Madrassen till spjälsängen valde vi ut och beställde samtidigt som vagnen, så den fick följa med hem idag också. Vad vi inte fick med oss var ett spjälskydd. Vi kollade lite snabbt i butiken men kunde inte bestämma oss, så det får vi fixa sen. Ingen brådis känns det som, bebis kommer ju ändå inte kunna rulla omkring i början. Så mysigt att få bädda i ordning, strök till och med sängkläderna, hehe. Det har jag aldrig gjort med våra ;)

Ser ni vilken liten marginal det är mellan dörren och sängen? Det var anledningen till att jag verkligen ville ha just den trots att det blev problem med skruvar som saknades. Tur att vi lyckades lösa det!

J är fortfarande väldigt dålig men vi kunde inte hålla oss från att hämta vagnen ändå. Han tog en dusch, alvedon och åt lite frukost. Sen stack vi! Egentligen hade vi tänkt passa på att handla upp presentkortet vi fick också, men energin räckte inte riktigt till så vi får ta det sen.

Min första tanke när jag såg den var att skötväskan var skitful, sen tittade jag närmare och tänkte att "hjälp, hela vagnen är ju för f*n ful". Jag fick en liten ångestattack helt enkelt. Men efter att ha samlat mig i bilen på väg hem insåg jag att den inte alls är ful. Det var bara en reaktion på all spänning och väldigt höga förväntningar, det är ju en hel del tid och pengar vi lagt på den om man säger så. När vi väl kom fram och tog ut den var känslan en helt annan, bortsett från skötväskan som jag fortfarande har lite svårt för. 

Sen var det dags att få upp den för trapporna, vi har ett problem där kan jag säga. Hade förväntat mig att det skulle vara tungt, men inte så tungt. Det slutade med att J fällde ihop den och bar upp den, fattar inte hur det ska gå. Det blir nog en kväll framför Hemnet är jag rädd. En positiv sak är i alla fall att den inte tog lika mycket plats här uppe som jag hade förväntat mig, faktiskt helt ok. Det kommer bli kanon, på ett eller annat sätt :)

Det är lite mörkt i hallen så bilderna blev inte helt 100..


Ännu mindre med handtaget nedfällt.

Jag har haft förvärkar inatt, ont ont. Har legat i någon slags halvsömn och känt molandet komma och gå. Har lite dålig koll på hur länge bara, försökte nonchalera det och somna om. Som tur var fungerade det för nu känner jag ingenting. J har inte heller haft någon bra natt, han har växlat mellan feberfrossa och svettningar hela natten. Stackars lilla gubben. Han har inte gått upp än, men jag hör hur han ligger och hostar för fullt. Skit också, vi skulle ju och hämta vagnen idag. Får se hur han känner sig här under förmiddagen.

Annars får jag ägna mig åt lite annat pyssel. Har fortfarande lite bebiskläder att tvätta, men lådorna börjar fyllas upp nu..:)