Bustroll

Tough love ;)
 
Elton alltså.. härliga unge. Han pendlar snabbt mellan att testa gränser för att nästa sekund glömma av sig och vara världens gladaste unge. Språkutvecklingen står i fokus. Han övar pronomen och använder ord som "absolut", vilket får honom att låta som en liten farbror i barnakropp. "Hej Elias, hur mår du?", säger han i telefonen när han låtsas ringa in till grannens 7-månaders. Det är alldeles fantastiskt att få höra alla hans tankar och funderingar, blir helt tagen av alla slutsatser han drar. Ibland blir utfallet fel, men resonemanget är imponerande och jag avundas hans förmåga att "tänka utanför boxen".
 
Det skär lite i hjärtat när han pratar om hur mycket han saknar släkten, vilket händer nästan varje dag. "Åka till Mora, träffa alla", säger han. Han har förstått att alla bor där och börjar kunna sätta ihop personer med varandra, Sarah är Dylan (kusinens) mamma, Anders är Tildes pappa osv. Som tur är har MaddeDaje flyttat hit (moster Madde och Daniel. Så dom får vi träffa ofta, i alla fall när vi inte har magsjuka.
 
MaddeDaje som för övrigt tydligen tar selfies med vår kamera i smyg...
 
 
 
 

Debbie 11 mån

 
Jag tänkte att det var på sin plats att skriva några rader om husets 11 månaders, men jag lyckas inte hitta henne?!...
 
 
..... Där är hon, då kan vi börja!
 
Debbie upptäcker omvärlden för fullt just nu och det är både spännande och skrämmande. Ena stunden leker hon självständigt och drar iväg, så vi får hjärtat i halsgropen av rädsla för att vi tappat bort henne. Då sitter hon alltid i något skrymsle och pysslar på med sitt, både tillåtna och förbjudna saker. Hon lever fortfarande upp till sitt smeknamn "tryffelgrisen".
 
 
 
På kvällarna när hon är trött är den där självständigheten som bortblåst, då förvandlas hon till "mammagrisen" istället. Min lilla svans, som följer mig överallt och drar i benet tills jag plockar upp henne. Då klistrar hon sig fast med benen runt kroppen och armarna runt min hals, som en riktig liten apunge <3. Jag gosar in näsan i den mjuka lilla nacken, sen sitter vi så, från det att middagsbestyren är avklarade tills det är dags att lägga de små busarna. Elton har aldrig varit någon mammagris (jag brukar få stjäla en kram i farten), men ibland får han för sig att han vill vara med, och då öppnar vi upp famnen och släpper in honom med.
 
Men det är ändå inte hos mig detta händer..
Jag vet inte hur han bär sig åt.. Men faktum är att han har en lugnande inverkan på mig med.
 
 
Nej, hon är en riktigt härlig tjej vår lilla Bebba, lugn och harmonisk men ändå med massor av härlig attityd. En tuff brud som på allvar börjar säga ifrån och visa vad hon vill. Det är ett rent nöje att se henne växa och utvecklas.
 
Den kärleken..
 
 
 
 

RSS 2.0