Nu har jag äntligen klivit ut bubblan jag varit i hela veckan. Det är inte ofta jag känner mig riktigt stressad, men det har jag verkligen gjort nu. De flesta jag känner hanterar stress genom att bli hysteriska, så är inte jag. Jag stänger istället av så mycket jag kan av omvärlden och lägger allt fokus på det jag stressat upp mig över. Tills problemet är löst blir jag besatt och tänker inte något annat, om jag inte måste. Omvärlden märker inte så mycket av detta bortsett från att jag kanske är lite mer frånvarande en vanligt.

Jag har inget emot att hantera stress på det sättet, det är ganska effektivt. Men det är alltså när jag är riktigt stressad. Sen emellan åt händer det att jag blir lite frustrerad, ledsen och irriterad. Då grinar jag i 5 minuter, sen har jag glömt bort allt och är lika glad som vanligt, det är det där lilla barnet inom mig.. åter igen ;)