Jag har stora planer för dagen, eller jag hade åtminstone det igår. Låg och spånade på kvällen om hur jag skulle gå upp, äta frulle, gå på en uppfriskande powerwalk i solen sen hem och våga börja plugga lite.

Ni vet hur handlingsförlamad man kan känna sig på morgonen? Så känner jag nu. Solen skiner inte, det är kallt och trist. Inför pluggandet känner jag väldigt lågt självförtroende. Tittade i papperen igår och fick lite smått panik. Bestämde mig för att skjuta upp det. Precis, jag började mitt studentliv med att skjuta upp mina arbeten.

Det enda sättet att vända detta är nog att gå ut ändå. Om inte annat så kan jag säga till J att jag gjort det när han kommer hem. Han kommer svara "Guud vad du är duktig gumman" på ett sätt som bara han kan, innerligt och kärleksfullt.