en konst som är oerhört viktig i ett förhållande, det kan nog alla hålla med om. Ibland är det väldigt svårt, speciellt om det gäller något man verkligen brinner för. Men man måste trots allt göra sitt bästa, annars får man lära sig den hårda vägen.

Jag tar det från början..

Att Jörgen målar tavlor är helt underbart, det tycker jag verkligen. Jag avgudar det och önskar att jag själv brann för något på det sättet. Vi har ett väldigt färgglatt och livfullt hem tack vare honom. Vi behöver aldrig köpa vår konst på Ikea för att vi inte har råd med något annat. Eller den där planschen med kakao-loggan som man ser överallt på styleroom, (no offence).

Jag försöker stötta honom så mycket jag kan. Både för att det är det bästa han vet, och för att jag själv vinner på det. Men ibland blir jag en aningen frustrerad på att det tar så mycket plats i vårt hem, speciellt när jag ska städa. Om jag ska vara ärlig blir jag rent av skitförbannad varje gång jag ska dammsuga eftersom jag måste flytta varje tavla för sig för att komma åt överallt.

Mitt sovrum är ett galleri, och mitt vardagsrum är en ateljé...





För att komma till saken så tog jag upp detta med J igår, jag har gjort det förut men inte på allvar. Jag gav honom två alternativ...

1) Alla tavlor som inte är under arbete precis nu/ eller ska upp på väggen, åker upp på vinden.

2) Tavlorna står kvar, förutsett att han tar över dammsugningen och gör det så ofta som jag anser behövs.

Han valde alternativ 0, låta allt vara som vanligt. Det är inte likt J att vara omöjlig på det sättet, jag blev förvånad och arg. Därefter följde en hetsig argumentation som inte ledde någonvart. Båda vart förbannade och J gick ut och rökte. När han kom tillbaka in igen 5 min senare hade vi i vanlig ordning glömt bort att vi var osams.

Lite senare skulle J gå in i sovrummet och hämta mobilladdaren som låg på min sida av sängen. Han pratade i telefon och var väl en aning ofokuserad. Rätt som det var snubblade han över tavlorna och sparkade i tån rejält i sänggaveln. Det gjorde såklart skitont och resulterade i en missbildad, blå nagel.

När vi hade gått och lagt oss sa han; "älskling, jag har funderat över det vi pratade om idag. Vi får nog göra något åt tavlorna ändå".