Luffarpetter
Det som är så roligt med P är dels att han är väldigt trevlig såklart, men mycket på grund av hans livsstil, den fascinerar mig. Så även fast det är 90% nörderi när P är här, lever jag för dom övriga 10% där han berättar om sina äventyr. Han lever lite på luffen eller vad man ska säga. Är han inte ute på någon långresa så jobbar han intensivt för att kunna åka på en, och ofta kombinerar han båda. Och det är när han är mellan dessa som han brukar stanna förbi hos oss. Jag skulle aldrig klara av att leva så, och det är därför jag tycker det är så intressant när andra gör det. "Ketchup på pastan, det är vardagslyx", sa han här tidigare. Framöver blir det tydligen inte speciellt mycket ketchup, för häromdagen kom P och hans tjej H hem från en långresa i Franska Polynesien, bland annat Thaiti, där som dykt med både valar och stim av hundratals hajar. Helt otroligt!
Hur som helst har J och P åkt iväg till Norberg för att nörda lite, så jag får roa mig själv idag. Får se vad jag hittar på :)
Haha jag förstår mig heller inte på sånt. Man vill ju ha en fast punkt, ett hem, en trygghet liksom. Vill man resa så funkar det fint med en två veckors semester för mig. Borta bra men hemma bäst ;)
Wow vad häftigt! Beundrar folk som kan och vill leva så.. Själv vill jag nog både ha kakan och äta upp den. Älskar att resa (ligger dock lite på is) men skulle inte klara mig om jag inte hade min vardag med stabila rutiner och en fast punkt!
Ja det är otroligt lättande för psyket i allafall. Betyder en massa för mig!
KRAM
En riktig bohem, eller livsnjutare skulle jag kalla det :-) Låter precis som min pappa :-)
Jag vill skulle också vilja vara sån, ut och se världen! Men de flesta av oss är nog lite för fega :)
träffade en kille som hette Preben som levde så när jag var yngre, var alltid så facinerad av det!
men jag skulle klara av det!