Inatt vaknade jag av att J satt nere vid fotändan i sängen och höll på med mitt täcke, han virade in det och liksom letade efter något.

Jag: "Vad gör du älskling"?
Han: "Öhm" 
Jag: "älskling, vad gör du med mitt täcke?"
Han: "Du har en liten hundvalp där under"..
Jag: "Äre sant? Vad mysigt"
Han: "Jaa" (helt överförtjust)
Jag: "Kan vi inte låta den ligga kvar där då?"
Han: "Ok"

Det är jag som vanligtvis är sömngångaren här hemma, så det är kul när det händer J för en gångs skull. Han säger ofta att han aldrig minns sina drömmar alls och brukar mobba mig för mitt nattliga liv :P.