Det där läkarbesöket då..
Hon gjorde en vad jag ansåg vara en "normal" gynundersökning, dvs kikade in lite hastigt och konstaterade att allt såg bra ut. Sedan menade hon på att dom rekommenderar alla vaginal förlossning efter sfinkterruptur, så länge man inte upplever några kvarstående problem. Jag har väldigt svårt att känna mig trygg i det eftersom jag vet att rutiner, riktlinjer och rekommendationer ser så väldigt olika ut i olika län. På vissa ställen undersöker dom tex sfiktern med ultraljud för att se precis hur det läkt ihop. Ett annat exempel kommer från min faster som är sjuksköterska, hon var på föreläsning med en läkare som ansvarar för att operera rupturer som inte blev ordentligt reparerade från början. Han hade sagt att han aldrig skulle rekommendera någon som fått sfinkterruptur att föda vaginalt igen.. Oavsett om man får samma skada igen blir påfrestningen enorm, vilket i sig kan leda till förvärrade besvär.
Jag är väl medveten om att detta känns så stort nu bara för att jag är mitt uppe i själva besluttagandet. Blir det så att jag väljer kejsarsnitt kommer jag med högsta sannorlikhet inte att se tillbaka på det med någon som helst ånger, tror inte jag kommer tänka på det speciellt mycket över huvud taget faktiskt. Trots det känns det så otroligt svårt att ta beslutet. Anledningen till den känslan tror jag bottnar i att jag misstänker att jag fick dålig vägledning under krystskedet, barnmorskan som förlöste mig uppmuntrade ett alldeles för snabbt skede. Jag vet att jag tog i för kung och forsterland trots att jag inte kände att det tryckte på, det hade inte alls behövt gå så snabbt. 24 min för en förstföderska är ingenting, vävnaderna hinner inte tänjas då. Den vetskapen gör att jag har svårt att släppa känslan av att det hela var så onödigt, och orättvist. Jag skulle så gärna vilja föda vaginalt igen, men det är helt enkelt inte värt risken :(
Här är i alla fall jag och lilla bebb idag, v 27+2.
Du är så jäkla modig & smart Camilla! Jag blir arg av att läsa om läkaren som är otydlig. Tänk om män födde barn, då skulle varenda en föda med kejsarsnitt för att undvika eventuella skador (vet iofs inte annars ur vilket hål barnet skulle kunna komma ut på en man). När du beskriver det d varit med om när du födde Elton & efteråt känns d självklart att du ska få kejsarsnitt denna gång, men d e ju bara du som kan bestämma d. Kram & massa varma tankar till dig!
Du är så jäkla modig & smart Camilla! Jag blir arg av att läsa om läkaren som är otydlig. Tänk om män födde barn, då skulle varenda en föda med kejsarsnitt för att undvika eventuella skador (vet iofs inte annars ur vilket hål barnet skulle kunna komma ut på en man). När du beskriver det d varit med om när du födde Elton & efteråt känns d självklart att du ska få kejsarsnitt denna gång, men d e ju bara du som kan bestämma d. Kram & massa varma tankar till dig!
Åh jag känner igen varje ord du skriver, de är inget lätt beslut att ta! Och jag hoppas verkligen du får känna dig 100 i vad du än väljer att göra.
För min del har min sjukgymnast sagt varje gång att när (om) de är dags för ett till barn, så kan jag ringa henne och så står hon på min sida i vad jag än skulle vilja göra. Men de kanske man inte heller vet :/
Jag har inga tankar på ett till barn, mycket pga sfinkterrupturen faktiskt. Jag är rädd över att få ont redan i graviditeten. Men du har inga besvär nu under din graviditet? :)
Vackra du!!
Hoppas verkligen att du kommer fram till ett beslut som känns bra för DIG! Och att vi får följa fortsättningen :) va skönt att du inte har några större besvär eller smärta nu också!
Jo, jag vill ha ett till barn nån gång i framtiden och hoppas att jag vågar då :)
Kan tänka mig att det är ett svårt val! Med tanke på hur snabbt förlossningen gick för dig också från första känning, man kan kan ju tänka att den kommer gå ännu snabbare denna ggn..
Jag hade nog valt snitt med tanke på det snabba förloppet, skulle vara livrädd för att föda hemma ;) skönt då med att veta både datum o tid liksom o slippa oroa sig för det plus en till rutptur, men det är ju jag det o mina tankar :)
En kompis till mig fick mkt bristningar efter första (dock ej ruptur) o valde att föda med ks denna ggn o hon är toppennöjd!
Jättefin mage! Saknar verkligen att vara gravid o längtar tills det är dags för nästa ;)
Du är jättefin! Inget lätt belut att ta - speciellt utan vägledning/känsla av att man inte blir tagen på allvar/pratar förbi varandra...
Hej fina du!
Jag förstår dig helt och hållet att du känner dig lite splittrad. Som sjuksköterska så vill jag först säga att jag har ju ingen erfarenhet av detta område alls. Men jag vet dock att när man haft ett sår eller sårskada så blir huden där aldrig lika stark som innan utan brukar ligga kring 80% styrka bara och det kan ta flera månder till flera år att läka ordentligt om det är så att det vart en svår eller stor skada. Vill absolut inte skrämma dig vännen. Men med tanke på att det inte var så länge sedan som du födde eran fina kille så kanske du skall kolla upp om de kan undersöka som du själv skriver hur väl läkt det faktiskt e. Annars hade jag nog i din sits valt planerat kejsarsnitt.
Ett annat tips, kolla med flera läkare och barnmorskor och hör vad de säger för att kunna få ett vidare perspektiv om hur du vill göra.
Jag håller tummarna att du skall känna dig trygg i ditt val, och det kommer att bli bra oavsett! Massa kramar <3
Har inte vart inne på din blogg på ett tag och nu ska du bli tvåbarnsmamma och allt! Så kul, grattis :D jag gjorde ju till slut kejsarsnitt med nathan efter att ha krystat en timme då han låg fel med huvudet. I din sits tycker jag det är självklart att du ska göra kejsarsnitt, förstår dina tankar och även jag kände att det inte var riktigt "rätt" att inte föda "på rätt sätt" men varför ska du riskera samma lidande igen o framförallt nu innan med ångesten! Läkaren du pratat med verkar ju inte så med om man säger så, hoppas du får mer hjälp o stöd hos den andra läkaren! :)
