Med risk för att låta tjatig måste jag göra en sammanfattning om hur bra vi fått till det med Eltons mat och sovvanor. Nu har det gått så pass många dagar att jag vågar tro på att det är sant. När jag sammanställde förra gången hade vi en enda fungerande rutin som vi klamrade oss fast vid, nattningen. Den har fungerat länge och går bara bättre och bättre. Nu är han alltid glad när vi lägger honom i sin säng, sen somnar han själv. Min mamma frågade varför vi inte gjorde på samma sätt när han ska sova middag.. Jag svarade att vi inte vågade, ville inte riskera att göra spjälsängen till en dålig upplevelse och förstöra det vi har fått in på kvällarna. Mamma tyckte att vi skulle testa ändå, nu när det ändå gick så bra att införa den rutinen på kvällarna fanns det ju ingen anledning till att det inte skulle gå lika bra på dagarna. Hon hade rätt, det fungerade klockrent. Jag har lagt ner så mycket tid på att försöka få Elton att sova tillräckligt innan, och få honom att fortsätta göra det när han väl somnat. Nu lägger jag honom bara, sen somnar han.

Det är självklart viktigt att vara konsekvent och bestämd, men det var inte den enda anledningen till att det gick så bra. Läget var rätt helt enkelt. Vi har trappat ner amningen en hel del. Nu går det minst 4 timmar mellan gångerna, sen äter han mellanmål i form av riktigt mat mellan varje amning. Nu är han mätt längre och sover bättre, när han är vaken är han nöjd och glad. Allt har fallit på plats helt enkelt.

När jag tänker på första månaderna med Elton inser jag att det varit långt ifrån en picknick. Jag upplevde det inte så när vi var mitt i det, men det har faktiskt varit skitjobbigt. Vi hamnade i en ond spiral, och det har tagit fram till nu att bryta den. E hade ju som många andra bebisar problem med magen i början. Han bajsade vatten hela dagarna, sov knappt och var nästan bara nöjd när jag ammade honom. Det gjorde att jag ammade hela tiden, inget annat hjälpte ju. Där planterades ovanan. När magproblemen väl gav sig hade E vant sig vid att småäta hela tiden. Samtidigt blev han större och behövde mer och mer mat. Hans sömn blev störd eftersom han vaknade och behövde äta stup i kvarten, det gjorde att han blev gnissig och missnöjd när han var vaken. Med facit i hand skulle jag nog försökt få honom att äta mer sällan och större mängd redan från början, även innan vi började med annan mat.

Nu verkar det tack och lov som att vi lyckats bryta den onda cirkeln. Han äter bra, sover bra och är så nöjd och glad. Han mår helt enkelt toppen .. det känns hur underbart som helst. Nu njuter vi båda av dagarna på ett helt annat sätt.