Även om jag fortfarande är trött och extremt lättstressad känner jag att det inte riktigt fungerar att bara gå omkring här hemma. Jag blir rastlös och trött på mitt eget sällskap, känner att jag längtar tillbaka till jobbet. Dom senaste dagarna har jag inte haft speciellt mycket sammandragningar, och det har även gått bättre att sova. Så jag hoppas att det ska gå bra.

Ringde och pratade med jobbet imorse. Förklarade att jag fortfarande känner mig stressad över att jag inte kan vara på topp när jag är där, kroknar efter bara några timmar och därför får prestationsångest. Min ställföreträdande chef (riktiga är på semester), sa att jag absolut inte ska känna så. Hon tyckte det var bra om jag bara var där och gör det lilla jag kan, lite är bättre än ingenting. Hon sa precis som läkaren, att det inte är läge att försöka vara "duktig", och att dom vet vad jag går för i vanliga fall. Det kändes riktigt skönt att få det bekräftat, det är faktiskt OK. Men det är lätt att glömma när jag sitter där och blir superstressad över att jag inte får något gjort.

Ska träffa läkaren ikväll också. Vi ska gå igenom mina provsvar och prata om hur det har gått de senaste två veckorna. Förhoppningsvis är värdena bra nu. Det blir bra.