Vil.ken.da.ag

Den igår då alltså. Jösses. Jag hade bestämt redan kvällen innan att jag skulle ringa till MVC angående sammandragningarna, det gick inte att skjuta upp längre. På dagarna har det varit hanterbart för att sedan dra igång ordentligt under eftermiddagen/kvällen. Det har fortfarande inte gjort ont, mer en obekväm känsla då jag inte kan stå upprätt av kraften. Eller jo, jag har haft ont också. Men det känns mer som en konstant smärta, inget jag vill koppla till sammandragningarna. Bättre att kolla upp det och kunna slappna av sen.
 
Jag ringde i alla fall och lämnade meddelande till min barnmorska, som sedan ringde upp. Hon tyckte att det helt klart borde kollas upp, så att vi kan vara säkra på att sammandragningarna jag har inte påverkar livmodertappen. Vi var helt överens där. Hon ringde upp Karolinska och fixade en tid på specialistmödravården till efter lunch. J kom hem och hämtade mig och Elton, sen åkte vi i samlad trupp. Kaoset började direkt.. Bilkö som gjorde att vi kom fram i sista minuten.. Sen var parkeringshuset helt fullt också, J snurrade i 30 min innan han tillslut tog med sig E och åkte till Solna centum. På specmödravården var det också kaos, men jag blev uppropad relativt snabbt ändå. Fick börja med ctg som såg bra ut, sen sitta ner i väntrummet igen för att vänta på en ledig doktor som kunde mäta tappen.
 
Väntrummet var smäckfullt av irriterade gravida kvinnor. Jag väntade.. och väntade. Ringde J som var på väg tillbaka med E, sa att det var lika bra att dom satte sig i cafeét.  Sen väntade jag, och väntade lite till. Tillslut kom killarna och väntade med mig i alla fall, och efter totalt 2 timmar blev jag inkallad av en läkare med tillhörande stundent. Först skulle det kännas och klämmas, snäll som jag är bjöd jag in båda trots att det gjorde svinont. Sen var det dags för att mäta med ultraljudet. Jag hörde hur läkaren förklarade för studenten.. "15mm, ser du?.. Och om jag trycker lite blir den bara 10mm för att den är så uppmjukad". Fan.. precis vad jag inte ville höra. Vet ju sen förra omgången att 3-5 cm är vad som anses vara normalt. När jag blev inlagd med Elton mätte dom till 17mm, nu var den alltså kortare.
 
När vi var klara var det dags att sitta ner och få domen.. Jag slapp bli inlagd! Läkare sa att det faktum att jag gick tiden ut sist gav mig en mycket bättre prognos nu. Han tog det ändå på allvar och ville att jag skulle börja med en medicin för sammandragningarna, en medicin jag även fick förra gången och mådde väldigt dåligt av. Den är egentligen mot högt blodtryck, men en av biverkningarna är att livmodern slappnar av. Problemet är att på mig som  har lågt blodtryck naturligt, blir resultatet obefintligt blodtryck. Jag var på allvar rädd att jag skulle stryka med sist jag åt den. Läkaren ansåg dock att jag fått alldeles för hög dos sist, dubbel rekommenderad dagsdos tydligen. Nu ska testa med en lägre och äta två tabletter per dag. Värt ett försök.. jag ville ju inte åka hem och vara utlämnad till mitt eget öde heller. Nu ska jag testa den i två veckor, sedan komma tillbaka och mäta igen. Under tiden ska jag vara uppmärksam på kroppen, speciellt på blödningar och tryck nedåt. Känns det inte bra ska jag åka in direkt.

Kommentarer
Postat av: Cissi - mamma till Emma och smurfen i magen

Håller tummarna för att det går bra även denna gång och vilken tur att du ändå åkte in och kollade!

2012-12-14 @ 09:50:04
URL: http://nastanperfekt.blogg.se
Postat av: Maria- tvåbarnsmamma

Usch låt inte alls bra :( hoppas de stannar av och du får må bra.. Vet med erfarenhet att allt är ju tuffare när man har en liten vid sidan av,an kan inte vila på samma sätt.. Vilken v är du i nu?

2012-12-16 @ 02:40:24
URL: http://mariatellebo.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0